Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till Betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna Betyg; påverkas elevernas självförtroende av Betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om Betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om Betyg. Vårt resultat visar att Betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan Betyg och att Betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring Betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket Betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade Betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om Betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade Betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen.

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på Betyg. Vanligtvis är det politikers syn på Betyg som framkommer i Betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i Betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på Betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om Betygens rättvisa, Betygens existens och upplevelsen av Betyg.

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda Betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående Betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8.

Jag har ofta noterat att när jag lämnat tillbaka prov och meddelat provresultat är eleverna angelägna om att få veta vilket Betyg som deras resultat skulle ge. I år 7 får man inte prata någonting om Betyg med eleverna. När jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkätundersökning med elever från klasser i år 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda på deras åsikter om Betyg och hur de tror att Betyg påverkar dem. Min undersökning visar att Betyg spelar stor roll för elever och påverkar dem, både positivt och negativt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre Betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors Betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas Betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola.

Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om Betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är Betygens syfte, vad Betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med Betyg och om Betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att Betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att Betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt.

Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvägledares uttryckta åsikter om Betyg och Betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter från den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat på urval av sökande till gymnasieskolan.Våra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade även att ett urval måste göras. Deras främsta kritik gällde vad Betyg egentligen representerar. De menade att Betyg som urvalsinstrument förbiser många personlighetsdrag som kan vara väsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna Betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas Betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelBetyg skilde sig på det viset att skolverkets Betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna Betyg..

Arbetet innehåller litteraturstudier och intervjuer, både med lärare som sätter Betyg och lärare som skriver personliga omdömen, om lärande och de graderade Betygens påverkan på lärande. Det som bl.a. kommer fram i mitt arbete är att Betyg påverkar eleverna till ett ytinriktat lärande eftersom strävan att få ett bra Betyg överskuggar nöjet att lära sig och insikten om vad lärande är. Den största skillnaden mellan personliga omdömen och Betyg verkar vara att omdömen ges för att hjälpa eleven till ökad självinsikt, personlig utveckling och lärande, medan Betygen mer är ett mått på hur eleven tillgodogjort sig skolans undervisning. Dessutom framkommer att Betyg har en negativ påverkan på självförtroendet hos de elever som har det svårt kunskapsmässigt i den typ av skola vi har idag.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga Betyg och elever med låga Betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga Betyg och fyra med låga Betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av Betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då Betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till Betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för Betygen.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns något samband mellan elevers motionsvanor och elevers Betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i ämnet för att finna en lämplig utgångspunkt för arbetet. Därefter genomfördes en enkätstudie i fyra gymnasieklasser. Det var två klasser vardera från studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever från år 2 och 3 i gymnasieskolan.

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda Betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att eleven kommer att påverkas av tidigare Betyg? Hur kan relationen mellan lärare och elev påverkas av tidigarelagda Betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om Betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om Betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om Betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att elever påverkas på en mängd olika sätt av Betyg, både positivt och negativt.