I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott Klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott Klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett Klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott Klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott Klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat.

I denna undersökning har vi studerat hur väl avslappningsövningar kan bidra till ett förbättrat Klassrumsklimat. Eftersom Klassrumsklimat kan omfatta många begrepp har vi begränsat vår undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i år 4. Vi kan i vår undersökning se en liten förbättring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet är en förutsättning för förbättrade relationer, som i sin tur leder till ett förbättrat Klassrumsklimat.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet Klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för Klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett Klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat.

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring Klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för Klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra Klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande Klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem Klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av Klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och Klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.

Syftet med studien är att redovisa hur elever och lärare förhåller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev får i skolan. Av intresse var också att redogöra för hur Klassrumsklimatet påverkas av detta stöd..

Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar Klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande Klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse Klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på Klassrumsklimat och hur de påverkar det. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra Klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt Klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt Klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet Klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Mitt arbete behandlar begreppet Klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever Klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra Klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det Klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet Klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska Klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur Klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur Klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra Klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar Klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka Klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra Klassrumsklimat.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra Klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt Klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra Klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt Klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar.

Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på hur skolan tolkar begreppet Klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att påverka klimatet och om de kan se några förändringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i två femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med Klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ?fördröjd uppmärksamhet?, d.v.s.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett Klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott Klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.