Samverkansentreprenad på små och medelstora
anläggningsentreprenader
Vägverket har i sin strävan att ständigt förbättra sina projekt och utvecklingen inom byggindustrin sett partnering som ett värdefullt verktyg. Partnering innebär inte en helt ny entreprenadform utan är snarare ett nytt sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa en miljö i projekten där samverkan, förtroende och gemensamma mål ligger i fokus. Genom att fördela både risker och vinster mellan parterna skapas en ömsesidig vilja att effektivisera byggprocessen. Genom att i samråd diskutera och föreslå nya lösningar tas den kompetens som finns inom branschen bättre tillvara. Detta gäller inte minst den kompetens som finns hos yrkesarbetare och maskinister. Erfarenhetsåterföringen blir större samtidigt som förståelsen för de olika aktörernas skiftande behov och förutsättningar ökar. Arbetet blir mer stimulerande och givande för alla inblandade parter. Inom Vägverket Region Norr har ett speciellt partneringförfarande utvecklats. Detta arbetssätt kallas samverkansentreprenad. Skillnaden mellan samverkansentreprenaden och traditionell partnering ligger i organisationen. I stället för ett flertal olika nivåer finns i samverkansentreprenaden bara två nivåer, arbetsgrupp och styrgrupp. Denna organisation lämpar sig bättre för de, i Sverige, vanligaste projekten, nämligen små och medelstora projekt i prisklassen 5-50 miljoner kronor. Genom ett incitamentsförfarande med riktpris delas förluster och vinster mellan parterna på ett rättvist sätt. I Regionen har fyra samverkansentreprenader genomförts. Dessa var rekonstruktioner av befintliga vägar och låg i prisklassen 15-40 miljoner kronor. Tre entreprenörer har varit involverade i projekten. Detta arbete syftar till att undersöka arbetssättets lämplighet, vilka framgångsfaktorerna är samt att utröna vad som kan göras bättre. Datainsamlingen har till största delen skett genom intervjuer. Representanter i arbets- och styrgrupp från både beställare och entreprenör har hörts. Samverkansentreprenaden ger stort utrymme för personliga värderingar vilket gör att intervjuer är bästa sättet att erhålla relevant information. Även relevant litteratur inom ämnet partnering har studerats samt material från Vägverket om projekten. För att kunna jämföra det ekonomiska utfallet av samverkansentreprenaderna har resultat från snarlika objekt studerats. Dessa objekt var utförandeentreprenader gjorda på det sätt som är brukligt i regionen. Prisskillnaden mellan kontraktspriset och det slutliga priset var för jämförelseobjekten i genomsnitt en ökning på 12%. För samverkansentreprenaderna blev motsvarande genomsnitt en minskning på 3%. Detta visar på att arbetssättet har varit en framgång ekonomiskt sett. Även kvalitativt har de fyra studerade entreprenaderna varit framgångsrika. De mål som ställts upp har till största delen uppfyllts och slutresultatet har därmed blivit minst lika bra som om de utförts som traditionella utförandeentreprenader. De inblandade personerna som har intervjuats har varit övervägande positiva till arbetsformen. De menar att samverkansentreprenaden är utvecklande både personligt och för industrin som helhet. Under arbetets gång har följande faktorer visat sig vara viktiga för att nå framgång med arbetssättet samverkansentreprenad: • Personkemin i arbetsgruppen måste stämma. Alla parter bör bidraga med hög och likvärdig kompetens • Incitamentsförfarandet med riktpris är en förutsättning för att nå framgång. Detta säkerställer att alla arbetar mot samma mål • Sättet att reglera riktprisförändringar bör fastställas så tidigt som möjligt • Målen bör fastställas gemensamt i styr- och arbetsgrupp för att säkerställa att alla känner delaktighet. De bör även vara mätbara och leda till kontinuerliga förbättringar • En tydlig konfliktlösningstrappa är viktigt för att hantera problem om/när de uppkommer. Denna bör vara tidsbegränsad • Att informera alla på arbetsplatsen är viktigt för att engagera och motivera