Denna studie fokuserade på Samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av Samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om Samverkan och tre primära Samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att Samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta Samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra Samverkan. Faktorer som underlättar Samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade Samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring Samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att Samverkan fungerar mellan skola och hem.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock Samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med Samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal Samverkan och vad har informell Samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att Samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell Samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell Samverkan.

Uppsatsen handlar om Samverkan mellan de myndigheter/aktörer som är inblandade i arbetet kring våld i nära relationer, vilka faktorer som är viktiga för Samverkan, hur man arbetar kring detta och då framförallt hur man arbetar för att säkerställa en fortsatt god kvalité i Samverkansarbetet. Syftet är att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar Samverkansarbetet.Detta görs utifrån teorier om Samverkan och organisationsteori..

Den här uppsatsen handlar om Samverkan. Syftet med studien var att undersöka den Samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att Samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att Samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår.

Bakgrunden till val av ämne ?Samverkan? är att vi upplever att det är ett eftersatt område av olika anledningar.Syftet är att få en fördjupad kunskap och förståelse om Samverkan.Metoden i studien är kvalitativ då vi gjort två semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar på flera aspekter, såväl styrkor som svagheter.Slutsatserna belyser att Samverkan är ett komplext ämne som behöver läggas mer fokus på och vidareutvecklas, för att förbättra för ungdomar.  .

I det här examensarbetet har jag valt att studera Samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur Samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god Samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en Samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon Samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser..

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur Samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om Samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser Samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr Samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå.

Magisteruppsats som utvärderar Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för Samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka Samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om Samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för Samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser Samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Syftet med vår uppsats är att belysa de möjligheter och svårigheter som kommuner ser i samband med Samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av Samverkan mellan kommuner har blivit en nödvändighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar på både likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svårigheter med Samverkan. En slutsats som dragits är att ett aktivt deltagande och engagemang krävs för att Samverkan ska lyckas.

Detta är en kvalitativ studie om Samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera Samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillämpats i denna studie är tidigare forskning inom Samverkan. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Hur upplevs Samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har Samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för Samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras är att Samverkan ses som viktigt, åtminstone på ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som påverkar Samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om Samverkan.

Denna studie fokuserar på Samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av Samverkan ut och vilka förutsättningar för Samverkan ges det för medarbetarna? När ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för Samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om Samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet Samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande Samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur Samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur Samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.

Studiens syfte var att belysa hur Samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring Samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande Samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den Samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera Samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad Samverkan innebär och hur god Samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser Samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att Samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.