Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta Organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Komponentbaserad informationssystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att Organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några Organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla Organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga Organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla Organisationer och att detta kan bero på att unga Organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar..

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakällor då analytics används för flerkanalig digital marknadsföring i större Organisationer. Ansatsen är kritiskt och går emot bilden av analytics som både enkelt att implementera och använda för flerkanalig digital marknadsföring inom större Organisationer. Uppsatsen visar på hur strukturer i större Organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger på resultat från en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar på problematik som återfanns i två huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena Organisationer. Totalt 15 Organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade Organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena Organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta Organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå Organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar Organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika Organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför Organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra Organisationer.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella Organisationer, trots att dessa Organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella Organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande Organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella Organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande Organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrädan ? Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande Organisationer i USA och Sverige.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga Organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga Organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga Organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika Organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga Organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga Organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga Organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av små och medelstora Organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att få en djupare förståelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och påverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrättsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av Organisationer. Detta gjordes för att ta hänsyn till den effekt säkerheter kan ha på kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till små och medelstora Organisationer är beroende av både utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det psykologiska kontraktet i stora och små Organisationer. Det psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det psykologiska kontraktet i Organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små Organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små Organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Inköp av PR-konsulttjänster har ökat explosionsartat i Sverige under de senaste två decennierna. Organisationer investerar stora summor i PR-konsulttjänster men trots detta saknas det studier som tar köparnas perspektiv som utgångspunkt. Denna studie syftar till att undersöka varför Organisationer köper in PR-konsulttjänster. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes en kvalitativ studie där företrädare för Organisationer inom privat-, offentlig- och ideell sektor intervjuades. För att få en bredare förståelse analyserades det empiriska materialet utifrån de tre teoretiska synsätten: ekonomiskt rationellt, nätverkorienterat och institutionellt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhåller sig till de Organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, då vi vill få en djupare förståelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt.Med utgångspunkt från vårt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som används inom de Organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder är Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vår slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder är vanligt förekommande inom de Organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna är enkla och billiga att framställa.

Traditionella modeller och inställningar till ledarskap har på senare tid blivit allt mer ifrågasatta. Delat ledarskap är en organisationsform på frammarsch som tar avsteg från den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebär att ha två personer i en organisation som delar på det formella ledarskapet. Den centrala frågan är huruvida delat ledarskap går att rekommendera för offentliga Organisationer. För att svara på frågan krävs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har på effektivitet, ansvarsutkrävande och ansvarstagande eftersom det är viktiga krav som ställs på offentliga Organisationer.

Electronic Data Interchange (EDI), är en e-handelslösning för Organisationer som har funnits sedan tidigt 1970-tal. När Organisationer använder sig av ett EDI-system innebär det att organisationens affärssystem som till exempel ekonomisystem, ordersystem eller lagersystem utbyter information utan eller med minimal mänsklig inblandning. Denna uppsats syfte är att undersöka hur Organisationer utnyttjar möjligheten att förmedla beslutstödjande information mellan deras affärspartners med hjälp av ett EDI-system. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra Organisationer. Studien visar att Organisationerna inte utnyttjar de möjligheter som finns med EDI-systemet i någon större utsträckning.