Ämnet deltagande och dialog i Planeringsprocessen diskuteras flitigt på dagens planeringsinstitutioner. Att allmänheten besitter unik kunskap om ett område som de lever i, eller på annat sätt brukar dagligen, råder det knappast några tvivel om. Allmänheten har kunskaper om ett områdes kvalitéter, brister och potential. Individer formar ett områdes sociala värden genom sättet på vilket de använder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap är väldigt viktig, och svår för en kommun att införskaffa genom vanliga områdesanalyser. Frågan är hur kommunen kan få ta del av denna kunskap.

Syftet med detta kandidatsarbete är att skapa en förståelse för vilka förutsättningar dagens samhällsplaneringsprocess står inför samt hur den ger uttryck i dagens samhällen. Det är även att undersöka processens aktörer och dess inflytande. Genom en litteraturstudie ges ett historiskt och teoretiskt perspektiv på svensk samhällsplanering. Uppsatsen belyser även vilka aktörerna är i Planeringsprocessen samt medborgarnas roll. Genom en fallstudie studeras området Älvstaden i Göteborg som står inför stora förändringar där man valt att låta medborgarna medverka redan i ett tidigt stadie av processen i form av en omfattande medborgardialog. Resultatet av litteraturstudie samt fallstudie visar hur dagens samhällsplanering är ett maktspel mellan offentliga och privata aktörer. Även medborgarna har teoretiskt sett en roll i Planeringsprocessen, men i praktiken upplevs denna ofta som begränsad..

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i Planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i Planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Den svenska planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska Planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska Planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

Småhusområden tar upp en stor del av ytorna i våra städer och de anses ofta vara gröna. Det finns här en stor andel grönska per person, men hur grönt är det egentligen? Många av de nya småhusområdena saknar en närvarande grönska och uppfattas tvärt emot äldre områden som homogena och tråkiga. Varför är det så? Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa områden.

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs Planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i Planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring Planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99.

IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillämpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det är en övergripande plan för verksamhetens användning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan på organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och länder, något som behöver tas med i Planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan på utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. Tänkbara interna och externa områden från IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrån den globala organisationens förhållanden.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska Planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

I denna rapport ställer vi frågan: Hur ser processen ut för insamling av erfarenheter från en organisations verksamhetsprocesser? Vi antar att det finns en optimal insamlingsprocess som inte överensstämmer med den existerande insamlingsprocessen. Syftet är att ge en idé till riktlinjer för hur en optimal insamlingsprocess kan konstrueras. Vi har gjort vår empiriska studie på en enhet i Försvarsmakten. I studien har vi koncentrerat oss på processägare och processaktörer.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i Planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

Översiktsplanen är ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvändningen. Eftersom planen ger förutsättning för typer av verksamheter som bedöms påverka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i Planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges också beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmänheten ska kunna få en bättre insyn i Planeringsprocessen. Det är viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen på så sätt det skapas förutsättning för en hållbar utveckling. Denna studie är en fallstudie med inriktning på att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala Planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska Planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Översiktsplanen är ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvändningen. Eftersom planen ger förutsättning för typer av verksamheter som bedöms påverka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i Planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges också beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmänheten ska kunna få en bättre insyn i Planeringsprocessen. Det är viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen på så sätt det skapas förutsättning för en hållbar utveckling. Denna studie är en fallstudie med inriktning på att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat. Processen miljöbedömning och dokumentet miljökonsekvensbeskrivningen styrs till innehåll och utformning i Miljöbalken och hur god kvalitet en miljöbedömning har är både kopplad till process och dokument. Denna studie visar att kvaliteten skiftar stort och att mönster finns mellan olika typer av miljöbedömning..

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i Planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.