Laborationsinstruktioner i kemi på högstadiet ? hur ska de ges och hur påverkar det elevernas laborativa förmåga?
Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar. I denna uppsats försöker jag att testa om små variationer i utformningen av laborationsinstruktioner inverkar på elevernas laborativa förmåga. Genom att använda mig av enkätundersökning samt observationer har jag kunnat visa att tiden som eleverna får för att läsa igenom instruktioner verkar inte vara avgörande. Det som har störst påverkan är en gemensam genomgång i början av laborationen. Vid gemensam genomgång var det färre elever som begick misstag eller ställde frågor som kan besvaras av laborationshandledning. Majoriteten av elever tyckte även att det var till hjälp med ett visningsexemplar av laborationsutrustningen eftersom då behövde man inte oroa sig för att göra misstag. Även eleverna tyckte att gemensam genomgång var hjälpsam. Intressant nog så verkar antalet elever som tydligt följer laborationsinstruktioner vara konstant och mer knutet till personligheten hos eleven än till hur instruktionerna ges. Eleverna tyckte allmänt om laborationer och tyckte även att de förstod laborationer och deras anknytning till teorin i boken.