Under min utbildning har jag fått upp ögonen för ämnet Kemi och på så sätt uppmärksammat att det inte bedrivs så mycket Kemi i dagens förskolor. Det experimeneras en del i förskolan men man benämner det inte med ordet Kemi. Det har via TIMSS rapporterats att intresset för Kemi minskar stadigt. Utifrån dessa reflektioner har jag skapat ett arbetsmaterial inom Kemi för förskolan. Materialet har använts och sedan utvärderats av förskollärare via enkäter..

 Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på Kemins roll i förskolan. Jag valde då att genomföra undersökningen med hjälp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. Hälften av de tillfrågade pedagogerna ansåg att de arbetade med Kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansåg att Kemi i förskolan gav fördelar. Det upptäckande arbetssättet som uppstår ger barnen lust att undersöka och de vågar sig på problemlösningar.

Elever i gymnasieskolan visar svårigheter att skapa sig äkta förståelse för ämnet Kemi. Detta kan bero på en omfattande mängd material men också att Kemiämnet traditionellt är uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmåga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar. Arbetet diskuterar möjligheten för ämnesläraren att utgå från så kallade ?stora idéer? och sedan avancera innehållet enligt en bestämd ordning. Detta kan vara ett sätt att skapa helhetsbild, bättre överblick och därigenom djupare förståelse av Kemin som ämne. Genom lärarintervjuer undersöks olika lärares syn på organisk Kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen Kemi 1 där fler exempel på den organiska Kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever. Stora idéer som sammanfattar gymnasieKemins grundkurs (Kemi1) samt organisk Kemi (del av Kemi 2) presenteras i arbetet.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhållande elever i skolår 6 & 9 har till skolämnet Kemi. Vi använde oss av enkäter för att genomföra vår studie, för att vi ansåg att det var mest lämpligt för vårt syfte. Vi gjorde en totalundersökning på tre skolor i Piteå kommun, där alla elever i skolår 6 & 9 ingick. Vi fann att elever är positiva till att lära sig Kemi innan de börjar skolår 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det är bland annat svårförstådd litteratur, påverkan utifrån, lärarens oförmåga till lyhördhet gentemot eleverna samt olämpligt språkbruk.

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att skapa ett lättillgängligt material i fysik och Kemi, och därigenom få fler pedagoger att arbeta med dessa ämnen i förskolan. Ett handledarhäfte med enkla experiment skapades och utvärderades på två förskolor. Pedagogerna arbetade med detta häfte i två veckor, för att sedan utvärdera det via en enkät. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och Kemi med barnen. Häftet var lättförståligt och man använde sig av material som normalt finns på en förskola.

Arbetets syfte var att undersöka om grundskoleKemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra Kemilärobok" enligt 6 krav som jag som Kemist ställde på "en bra Kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av Kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet Kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra Kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta Kemi som ett svårt ämne..

AbstractSyftet med den här uppsatsen är, att ta reda på vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare år har, och om laborationer i Kemi bidrar till utvecklingen av förståelsen av Kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna är lärorika och förstår syftet med dem.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning med tre klasser i årskurs nio i grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material är bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade åsikter om laborationernas betydelse för förståelsen av Kemi. Undersökningen visar också, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de är lärorika, samt att laborationerna bidrar till förståelsen av Kemins teori.

I detta examensarbete har nio gymnasieelever undersökts i årskurs tre på Teknik (TE) och Naturvetenskapliga (NV) programmet för att se om de i samband med studier i fysik och Kemi har svårigheter med ekvationer och formler. Under våra praktikperioder har vi uppmärksammat att många elever som läser fysik och Kemi har problem med att göra om formler som används inom detta område. Syftet är att se om det finns svårigheter att göra om formler i fysik och Kemi och i så fall om det beror det på dåliga algebraiska kunskaper. Ett test genomfördes och därefter intervjuades eleverna om deras uppfattningar om ekvationer, formler och variabler. Resultatet av vår studie visar att endast 2 av 9 elever klarade att lösa ut en variabel från en av formlerna i testet.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhäfte med en tillhörande lärarhandledning. Häftet består av sång- och rörelseövningar som tränar begrepp inom Kemi och fysik, eftersom vi har märkt att ämnena Kemi och fysik kan upplevas som svåra och därför behöver göras mer lustfyllda och lättillgängliga. Arbetet grundar sig på den kinestetiska inlärningsstilen och intelligensen. Meningen är att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlärningsstilen men även tilltala elever med andra inlärningsstilar. Genom anpassning kan våra övningar användas i alla årskurser.

Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas Kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för Kemi. Dels huruvida Kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har Kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i Kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i Kemi.

Syftet med detta examensarbete har varit att framställa ett material bestående av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga ämnena Kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgångspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla Upptäck Kemi och fysik genom de 7 sinnena ? en handledning för förskolan, består av enkla övningar och experiment och är tänkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till två förskolor där pedagogerna fått studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frågor kring dess användningsområde.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ett laborativt arbetssätt kan få eleverna att uppleva att Kemi är lättare att förstå. Arbetet har genomförts i en klass i år 8 i Kiruna kommun. Material som jag använt mig av för att mäta den här undersökningen har varit laborationsrapporter, enkäter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det är lättare att förstå ämnet Kemi genom laborativt arbete..

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet Kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för Kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där Kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek..

Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai Kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i Kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för Kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i Kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap..

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet Kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om Kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet Kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där Kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige.