Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med Argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

x.

Hur regeringen hanterar tillsättningen av högre chefer har debatterats under lång tid i Sveriges riksdag. Att förvaltningen politiseras, och skiljelinjen mellan politik och förvaltning är hotad, påpekas och förnekas. Vår undersökning studerar denna debatt genom en Argumentationsanalys av konfrontationsmodell. En litteraturstudie har gjorts kring skicklighets- och förtjänstbegreppet, utnämningar i praktiken och tänkbara förändringar av utnämningsprocessen. Syftet med analysen är att försöka konkretisera debatten och få fram sakargument samt att undersöka hur debatten kring utnämningsmakten tett sig.

AbstractTitel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.- En retorisk Argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare Författare: Malin BjörklundHandledare: Eva EkstrandExaminator: Margareta Rönnberg Nyckelord: Retorisk Argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning. Problem: Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga? Frågeställning: Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare? Metod: Retorisk Argumentationsanalys  Slutsatser: Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga. .

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Det här är en teoretisk uppsats inom ämnet retorik med syftet att med hjälp av en modern omtolkning av statusläran söka en vidare förståelse för hur motargumentation bör förstås. Teorin tar sin utgångspunkt i idén om att kombinera statusläran med enthymemet. Uppsatsen diskuterar även hur en ny tolkning av statusläran kan komma till användning i en Argumentationsanalys. Frågor som uppsatsen berör är: hur bör vi teoretiskt förstå motargumentation som företeelse? Vilka olika sorters motargument finns det? Och vad får det för inverkan på vårt sätt att göra Argumentationsanalys? .

I denna empiriska undersökning analyserar vi argumenten som framkom i diskussionen före och under Natos intervention i Förbundsrepubliken Jugoslavien 1999. Som en bakgrund till vår analys beskriver vi det folkrättsliga regelverket samt två teoriskolor och deras syn på staten, internationella relationer och humanitär intervention. Vi genomför därefter en Argumentationsanalys enligt Naess pro et contra-modell, där vi kategoriserar argumenten och bedömer deras beviskraft. Vid bedömningen av argumenten drar vi paralleller till folkrätten och till de olika teoriskolorna..

This paper discusses how ten blogs written by librarians talk about using games in the library. What do they talk about and what are their arguments for using games as a learning tool, and what does this say about their views on the library?s role in society?It is examined by using argumentation analysis together with a model for identifying different roles within the library on the blog themselves. By identifying the most important arguments used and placing them within the model, the paper aims to see how the bloggers view the library as a whole and as a part of society.It showed that the reasoning among the librarians varies, but most emphasis was on seeing the library as a meeting space together as an inspirational space, and the use of games can greatly help with that. Especially when viewing the library as a meeting space with room for everyone regardless of their interests..

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av Argumentationsanalys.

Specialarbete, 15 hpSvenska spraket, fdrdjupningskurs, SV1301Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin.

The aim of this thesis is to investigate the local debate on the Music library in Västervik to see what arguments, pro et contra, that constitutes it. Since its opening the Music library has faced regular threats of being closed down. This is an issue interesting due to several factors, its lack of guaranteed public funding and relative importance to Västervik´s attempts at city branding being two. Using argument analysis, the thesis proposes that the local debate shows traces of both instrumental and culture centered, intrinsical views of the Music library, and that the instrumental view holds both negative and positive poles of opinion while the intrinsical counterpart is one-sidedly positive. Further, the thesis argues that this is in line with a long since documented shift in cultural politics towards a more market oriented discourse..

SyftetmeddennauppsatsärattkartläggaDaveUlrichsteoretiskagrundförkon-­?ceptetHRTransformationochprövahållbarhetenidenteoretiskagrunden.TidigareforskningharfokuseratpåkonsekvensernaavimplementeringenavkonceptetmedandennastudiefokuserarpåUlrichsteoretiskabakgrund.Förattkartläggaochhållbarhetsprövakonceptetharjaganväntmigavargumen-­?tationsanlys.Genrebestämninghargjortsmedhjälpavettnarrativtförhållnings-­?sättochenstrategifördekonstruktion.ResultatetvisarattUlrichskonceptbyggerpåargumentsomsaknarempirisktstöd,ibådetidigellersenarelitteratur.PresentationenavHRTransformationharväldigtstoralikhetermedmanagementkonceptetBusinessProcessReengi-­?neering(BPR).DessutomvisaruppsatsenpåattHRTransformation,precissomBPR,saknarempiriskstödfördetutlovaderesultatet.Ulrichundvikerattrefera-­?ratillforskningsomstödförmodellentrotsattdelaravdenharmerän15årpånacken..

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en Argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort Argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

Syftet med uppsatsen är att hitta och analysera argumenten som användes i debatten angående den regionala försöksverksamheten i Sverige samt undersöka deras validitet rent rationellt. Den har även som syfte att hitta och jämföra argumenten i debatten om Skåne som region och Västra Götaland som region. I bakgrunden redovisas begreppet region och även hur de regionala frågorna växte fram i Sverige och Skåne. Teorin som används för att undersöka om argumentationen är rationell är modellen The Rational Actor. Undersökningen bygger på en Argumentationsanalys där argumenten är strukturerade i Pro- respektive Contra-argument.