Vårt syfte är att förklara och beskriva vad olika Intressenter anser om IAS, med fokusering på värdering till verkligt värde. Vi har använt en deduktiv ansats och för att få en bredd på undersökningen valdes en kvantitativ metod. Med utgångspunkt i ett antal teorier sammanställdes en enkät vilken skickades ut till utvalda Intressenter. Med hjälp av denna data har vi försökt få ett grepp om vad olika Intressenter anser om IAS- standards. En klar majoritet ansåg att värdering till verkligt värde är att föredra framför värdering till anskaffningsvärde, vilket vi ansåg vara anmärkningsvärt..

Uppsatsens titel: Fotbollen i förändring-En uppsats om att förstå framgång Ämne/kurs: Frontlinjer ? strategi, organisation och ledarskap, Kandidatuppsats, FEK 582, 10 poäng Författare: Daniel Coquard, Jonas Vig och Gustav Berntorp Handledare: Johan Alvehus Fallföretag: Malmö FF Nyckelord: Framgång, Fotboll, Malmö FF, Intressenter och Produkt Syfte: Vi ämnar försöka skapa en förståelse i vad olika Intressenter lägger för betydelse i begreppet framgång. Metod: Kvalitativ metod med ett induktiv och explorativt tillvägagångssätt används. Empiri: Vår empiri grundar sig i sju stycken genomförda intervjuer med olika Intressenter inom och utom Malmö FF. Slutsatser: Framgång för Malmö FF har olika svar beroende av vem man frågar.

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan Intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga Intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika Intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa Intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa Intressenternas påverkan.Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa Intressenter och hur externa Intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika Intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika Intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav på organisationer, vilket har medfört att sättet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hålls idag ansvariga för Intressenter som företaget är beroende av oavsett om Intressenterna har en formell rätt att utkräva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina Intressenter är avgörande för organisationens existens eftersom relationerna är en förutsättning för att organisationen ska kunna skapa värde. Varje gång ett val görs finns det alltid någon part som påverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.Forskningsfråga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmätning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvidga och fördjupa förståelsen av begreppet ansvarstagande utifrån perspektiven kommunikation, prestationsmätning och förtroende samt dess betydelse i relationen till Intressenter.Metod: Uppsatsens förhållningssätt är hermeneutiskt för att kunna tolka och förstå hur människor upplever sin situation.

Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets Intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika Intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka Intressenter de anser är viktiga.Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka Intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna Intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Titel: Miljöarbetsprocesser + Intressenter = Sant?- En studie om miljöarbetsprocessen och Intressenters påverkan på denna.Problem: Hur kan miljöarbetsprocesser se ut i företag och vilka Intressenter kan påverka dessa miljöarbetsprocesser?Syfte: Att identifiera miljöarbetsprocesser som företag jobbar med. Vidare vill vi se om det finns skillnader och likheter mellan olika företags miljöarbetsprocesser. Vi vill även se om det finns en påverkan från Intressenter inom och utom företaget, som driver på eller håller miljöarbetsprocessen tillbaka. I tillägg tilldetta vill vi undersöka hur företagen förhåller sig till Intressenternas önskemål och krav.

Uppsatsen behandlar hur företagsledare hos svenska kommunalägda elproducenter med fler än 100 anställda identifierar sina primära Intressenter inom miljöområdet, samt hur kommunikationen med dessa sker. För att genomförandet av syftet intervjuades fyra företagsledare, inom valda segment, samt företagens årsredovisningar analyserades. Den inhämtade empirin har analyserats med hjälp av intressentidentifieringsteori samt kommunikationsstrategier. Sammantaget identifierar företagsledarna företagets primära Intressenter som sådana som besitter makt över företaget. Legitimitet hos Intressenterna förefaller också vara av stor vikt, även om företagsledarna inte alltid själva identifierade legitimitet är det uppenbart ett viktigt attribut för Intressenter att besitta.

En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de Intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för Intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs..

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för Intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar Intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika Intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

Idag får vi ständigt ny information om de växande miljöproblem som finns i samhället. Under 1990-talet ökade antalet företag som redovisade miljöinformation i miljöredovisningar. Man kan se att det var de förtag med störst miljöpåverkan som utvecklade sin miljöredovisning snabbast. Idag ligger företag inom skogs- och papersindustrin långt fram i utvecklandet av miljöredovisning. För att en verksamhet ska vara lönsam bör företaget göra sina åtgärder och sin kommunikation trovärdig.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade Intressenter eller attskydda organisationens anseende hos Intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för Intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och Intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till Intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags Intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning.Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell.Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar.Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag.