Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 Deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) Deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än Deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes.

Bakgrund: The Female Athlete Triad är ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lågt energiintag i relation till en hög energiförbrukning från fysisk aktivitet. Triaden består av tre komponenter, energitillgänglighet, menstruationsfunktion samt benhälsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga simmare intar en adekvat mängd energi för att möta sitt energibehov och säkerställa en adekvat energitillgänglighet. Studien syftar även till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien är en kvantitativ studie med tvärsnittsdesign. 16 Deltagare rekryterades från två simsällskap genom ett bekvämlighetsurval, varav 12 Deltagare fullföljde studien.

I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om Deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från Deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där Deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 Deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 Deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 Deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrån tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter från varje Deltagare analyseras. Syftet är att undersöka hur långt på de tre olika nivåskalorna deltagarna når efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla Deltagare nivå 3 och två Deltagare presterar nivå 4; en av dem vid två tillfällen och en av dem vid ett tillfälle.

Syftet med studien var att bland högskoleanställda undersöka skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas kön samt beroende på om deltagarna hade barn under 18 år eller ej. Studien syftade även till att undersöka skillnader i arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas ålder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanställda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjänsten. Studien genomfördes som en web-enkätundersökning på två högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 Deltagare på enkäten som utgick ifrån två olika mätinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som användes för att mäta Work-Life Balance uppdelat på Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 Deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 Deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 Deltagare fungerade som kontrollgrupp.

Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitivträning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Dennastudie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda tillförbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig.Fyra Deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermätningar, och kontroll genompseudointervention.

Frågorna kring orsaken till varför en ?väljer? ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förståelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jämförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten från deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i åldrarna 24-61.

Syfte och frågeställningar : TidsNätverket i Bergsjön, upprättat i augusti år 2007 i Göteborg, är en verksamhet grundad på time bank-modell. Syftet med undersökningen är ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön som dess Deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fått för dem med avseende på empowerment och socialt kapital?. Mina frågeställningar är: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön ger dess Deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNätverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien använder sig av semi-strukturerade intervjuer med Deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

Anorexia nervosa är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet i långtidsuppföljningar. Trots detta finns i dagsläget ingen tydlig evidens vad gäller val av metod eller effektivitet när det gäller behandling för denna problematik. Föreliggande uppsats rapporterar preliminära resultat från en randomiserad kontrollerad studie av självhjälp med e-poststöd för individer med full och partiell anorexia nervosa. Syftet var att undersöka huruvida en behandling i självhjälpsformat som bygger på rekommenderade riktlinjer för vård av anorexia nervosa samt acceptance and commitment therapy är effektiv med avseende på beteende-, attityd- ochpersonlighetsvariabler relaterade till ätstörningsproblematik samt generella variabler som depression, självkänsla, tillfredställelse med livet och social anpassning. Under tidsperioden inkluderades 15 Deltagare i studien och randomiserades till behandling(N=7) eller väntelista (N=8).

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som väcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som är i en utsatt situation. Enkäterna innehöll en fiktiv berättelse om tre kvinnor och lästes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga Deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor känner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för männen kanske inte är en lika central fråga.

Syftet var att göra en studie av hur affekter regleras, hanteras och upplevs hos en grupp av individer som har haft ett substansberoende. En jämförelse gjordes inom gruppen utifrån vilken substans som föredrogs och en jämförelse med en normalgrupp gjordes. Den första hypotesen var att det finns en skillnad mellan olika grupperna av individer som haft olika typer av substansberoende i hur affektintensitet och affektmedvetenhet ser ut. Den andra hypotesen var att gruppen med individer som haft substansberoende hade lägre affektmedvetenhet än en normalgrupp. Sammanlagt deltog 39 individer, 17 kvinnor och 22 män i studien.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa Deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa Deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad Deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med Deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning.