I denna rapport har vi valt att belysa hur väl storylinemetoden bidrar till Elevinflytande. Elevinflytande innebär att eleverna själva får planera och genomföra innehåll i ett arbetsmoment och även besluta om vilken redovisningsform de vill använda. Storyline är en metod som vi tror ökar elevernas lust till lärande eftersom en av aspekterna bygger på Elevinflytande..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka rektorers uppfattning om vad Elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv..

Elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet Elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga Elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet Elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

Syftet med arbetet är att förstå varför det är så viktigt och avgörande för eleverna i dagens skola med Elevinflytande. Ett Elevinflytande som brister på många punkter på många skolor..

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet Elevinflytande samt hur detta Elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som står om Elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om Elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur Elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar Elevinflytande. Lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål..

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller Elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka under vilka förutsättningar som Elevinflytande över engelskundervisningens innehåll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat på kursen Engelska A, och därefter analyserat vad de säger om förutsättningarna för lyckat Elevinflytande utifrån den litteratur jag läst i ämnet. Tre teman som för mig har framträtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat Elevinflytande är att man inte ska abdikera från den styrande position som man har i egenskap av att vara lärare, att man måste träna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlärning, och att lärarens attityd är avgörande för om Elevinflytande ska fungera. Arbetet är, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat Elevinflytande såsom det definieras av fem aktiva engelsklärare. Det går därför inte att dra några generaliserade slutsatser om vad som utmärker lyckat Elevinflytande och studien gör inte heller anspråk på att vara uttömmande..

Undersökningens syfte är att framhålla hur lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år uppfattar och förhåller sig till Elevinflytande i jämförelse med läroplanens anvisningar. Utifrån detta redogörs för hur lärarna arbetar eller anser att det är möjligt att arbeta för att Elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. Från resultaten kan det utläsas att lärarna i teorin ser fördelar med Elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det då det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras således att läroplanens ambitioner inte efterlevs.

Syftet med min undersökning var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om Elevinflytande. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa djupintervjuer, där jag ställde frågor om Elevinflytande till lärare verksamma inom gymnasieskolan under vintern 2009. En slutsats jag kunde dra var att det råder en divergens i uppfattningen om Elevinflytande mellan informanternas praktiska verklighet och deras intentioner, förutsättningar och förväntningar. En annan slutsats jag dragit är att gymnasielärarnas uppfattning bottnar i att det finns en inbyggd förväntan på att eleverna redan skall kunna det som de förväntas lära sig, demokrati i praktiken..

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med Elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med Elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om Elevinflytande.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om Elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lärare ser på Elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka Elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också Elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av Elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av Elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för informellt Elevinflytande och vilken utsträckning det förekommer i en grundsärskola i Norrbotten. I vår bakgrund beskriver vi Elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten säger kring Elevinflytande allmänt i skolan, men framförallt i grundsärskolan. Vi beskriver också kort om särskolan och om utvecklingsstörning. Vår definition av Elevinflytande är det informella Elevinflytandet och därmed utgår studien från detta.

 Syftet med denna studie är undersöka om det förekommer någon koppling mellan lärares per-sonliga förhållningssätt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgången används tidigare forskning och studier som gjorts inom Elevinflytande samt en progression av hur det reella Elevinflytandet fått del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att få större insikt i de personliga förhållningssätten gentemot reellt Elevinflytande.Huvudresultaten visar att lärarnas förhållningssätt är positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt Elevinflytande i praktiken, på grund av kursplanemålen..

Syftet med denna undersökning var att studera hur lärarens roll har förändrats med fokus på ett ökat Elevinflytande. I rapporten belyses centrala styrdokument som är relevanta för denna undersökning och i litteraturdelen diskuterades förändringen i skolan, den förändrade lärarrollen och Elevinflytande. Studien baserades på teoretiska utgångspunkter kring demokrati och kommunikation kopplat till Elevinflytande. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har sex lärare från senare delen av grundskolan intervjuats. Resultaten har kategoriserats i fyra grupper ? förändring, Elevinflytande, lärarrollen och framtiden.