?Service Design? har på senare tid fått innebörden att utveckla tjänster med hjälp av designmetodik. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga nuvarande synsätt inom området för att få inblick i hur ?Service Design? kan användas i innovations- och Utvecklingsprocesser hos svenska tjänsteföretag. En övergripande genomgång av litteraturen kring området ?Service Design? har gjorts.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar Utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad.

Studien utreder vilka problem som föreligger vid agila- och vattenfallsbaserade utvecklingsmetoder samt presenterar förslag på hur dessa problem kan komma att lösas. För att besvara dessa frågor har djupgående semistrukturerade intervjuer med designers med erfarenheter av metoderna intervjuats. Intervjumaterialet har transkriberats, kodats och analyserats i syfte att kartlägga de problem som finns. I de intervjuer som genomförts med vattenfallsdesigners har det uttryckts problem med att metoden upplevts som långsam, tungdokumenterad och att relationen med utvecklarna ansetts som komplex. De agila designers har uttryckt problem med att mer efterforskning krävts.

De senaste åren har en ny form av mjukvaruprodukt vuxit fram, nämligen denmobila applikationen till smarta telefoner med operativsystemen Android och iOS.En del applikationsprojekt blir kampanjer på några veckor medan en del blir långlivadeapplikationer som lever över flera år.Jag har själv arbetat med applikationer som har mer än ett år gammal kodbas. Förutvecklare är det lätt att vara noggranna med enhetstester och designval i börjanav ett projekt, men när fler personer deltar och kodbasen växer blir det lätt dåligkodhygien.Mitt fokusområde för den här rapporten handlar om vad Android-programmerarekan göra för att bibehålla god kodkvalitet över ett långlivat Androidprojekt. Hur brafungerar tidigare kända kvalitetsprinciper och Utvecklingsprocesser? Arbetet ärbaserat på en intervjustudie med svenska utvecklare inom mobilbranschen..

Utvecklingsprocesser i samhället och förändringsarbeten i arbetslivet har ökat. För att kunna leda organisationer på ett effektivt sätt, måste ledare och medarbetare veta vad de ska påverka och hur de ska påverka. Utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft ? vård och hälsa handlar om förändring, den största förändringen hittills för den skånska sjukvården. Det handlar om samhällsekonomi och om effektivitet och kvalitet i sjukvården för patienterna/samhällsmedborgarna.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollärare och arbetslag att dokumentera för att utvärdera förskolans kvalitet, så kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats är att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats. Jag använde mig av intervjuer som informationsinhämtande metod för att få ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Organisationsutveckling kan enligt vår litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsområden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa områden kommer att påverka de andra två områdena. För att organisationer ska få bättre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa Utvecklingsprocesser samordnas vilket då benämns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vår litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likaså visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i så fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och verksamhetsutveckling.

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder användas. Utvecklingsmetoder hjälper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De två typer av Utvecklingsprocesser som arbetet baseras på är eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP).Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor är projektstorlek som enligt litteratur är den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjälp av en enkätundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda på om projektstorlek är en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP.

Inom offentlig sektor och särskilt sjukvårdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar på ledarskapet. Man kan säga att tre nivåer då samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare får ofta en nyckelroll i förändrings- och Utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget är av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus på vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region Skånes sjukvårdsverksamhet.

This essay is the result of a case study. The aim of this study has been to gain an understanding of government employee?s opportunity to be involved in and contribute to the processes tied to organizational development. The case study is based on the perspective of the government employees and their experience and thoughts regarding their opportunity to be a part of the organizational development. The empirical data that was generated by the case study has been analysed with New Public Management and Sense Of Coherence as a theoretical point of view.

Det finns i dagsläget mängder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns även företag som väljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant är hur användandet av metoder eller avsaknaden av desamma påverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jämföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som är bra respektive dåligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken använts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestått av intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.

Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste åren och även utveckling av applikationer till dessa. Då utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig från traditionell utveckling så passar inte traditionella Utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones på ett optimalt sätt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus på användbarhet. Då det råder brist på systemUtvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling så vill denna studie utvärdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? Användarcentrerad design för interaktiva system?.

Webbutveckling är, i förhållande till traditionell systemutveckling, ett relativt ungt forskningsområde. En hel del forskning har dock gjorts inom området. Många studier har syftat till att utveckla metoder och tekniker som ska stödja arbetet i praktiken. Det har emellertid visat sig att dessa metoder och tekniker sällan används av webbyråer. Arbetssättet inom branschen beskrivs ofta som ostrukturerat och ibland kaotiskt.

Projektet som denna rapport beskriver hade som målsättning att utveckla två applikationer på beställning av företaget Teknikhuset Umeå. En av dessa applikationer skulle vara till Windows 8 plattformen och den andra till Windows Phone 8 plattformen. Applikationernas syfte var att ge användaren information om högtider från kyrkoåret med hjälp av information hämtad från Svenska Kyrkans kalender API (se Henrik Johanssons rapport).Denna rapport beskriver utformandet av användargrässnitten till dessa två plattformar. Syftet med rapporten är att undersöka hur utvecklaren kan bygga ett optimalt användargränssnitt för respektive plattform och samtidigt undersöka om det finns likheter i dessa två Utvecklingsprocesser. Om likheter i utvecklingsprocessen observeras så kommer dessa dokumenteras för att i framtiden kunna effektivisera utvecklingsprocessen för applikationer avsedda för dessa två plattformar.