Sökresultat:
27 Uppsatser om Blandstaden - Sida 1 av 2
Blandstaden som planeringsideal : En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker Blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att Blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och Blandstaden framställs som dess motpol..
Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie
som genom innehållsanalys och tematisering undersöker Blandstaden som
planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien
innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av
kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom
tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att
Blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar
ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots
detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som
förefaller nyanserade, och Blandstaden framställs som dess motpol..
Blandstaden och gatans betydelse för det sociala livet - exemplet Hyllievång
Idén om Blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i
diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet
har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan
Gehls idéer varit centrala.
Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad.
Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane
Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den
blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan
förknippas med idén om Blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång.
Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss
diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att
det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av
blandstadsmiljöer..
Blandstaden som planeringsideal
Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara,
trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för
alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, då Blandstaden sägs vara vår tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För närmare undersökning av begreppet valdes två olika
stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med Blandstaden
som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frågeställningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
är
att
Blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
städer
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förändringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
överväganden
var
inte
så
stora
som
jag
förväntat
mig,
då
även
kommunen
i
praktiken
är
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
Strävan
efter
socialt
blandade
städer
bottnar
i
en
strävan
efter
en
mångfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
På
lång
sikt
är
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsättningar
mellan
olika
grupper
i
samhället.
Fördelarna
med
en
social
blandning
är
dock
mer
komplexa
än
vad
man
kan
tro,
då
konsekvenserna
av
att
göra
nedgångna
områden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvändigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
värsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrån
sina
hem.
Planeringsverktyget
Blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemärkelsen
att
man
kan
främja
funktionsblandning
som
i
sig
är
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
är
dock
inte
lika
säkert
att
Blandstaden
är
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
åstadkomma
en
social
blandning.
Därför
är
mitt
förslag
på
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
området
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
främja
social
mångfald
som
?Social
Housing?..
Den blandade staden : ideal och metoder för att skapa social mångfald i boende och offentliga rum med Norra Sorgenfri som exempel
I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet Blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet.
I Blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor.
I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden.
Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.
Blandstaden : en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering
Blandstad är ett begrepp som kan sägas används något slentrianmässigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det låter bra och de positiva associationerna gör att det
fortsätter att användas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den här uppsatsen är ett försök till att reda ut begreppets olika
innebörder samt hur och av vem det används. Det råder en oklarhet om blandstad främst bör användas som visionär utopi eller som reellt stadsbyggnadsmål. Idag
används de på båda sätt vilket gör bilden av Blandstaden diffus och mångtydig.
Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och fokuserad på användningen av det svenska begreppet blandstad.
Blandstaden i Eslöv : Möjligheter och hinder med funktionsintegrering
Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har Blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning.
Blandstaden i Eslöv - Möjligheter och hinder med funktionsintegrering
Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av
översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har Blandstaden som
förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till
merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I
kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut
bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark.
Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera
stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska
miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och
stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter.
Kan vi planera för funktionsintegrering?
Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare Blandstaden..
Kan vi planera för funktionsintegrering?
Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för
industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt
detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de
regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering
vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma
sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där
de försökt ta ett steg närmare Blandstaden..
Blandstaden och störande verksamheter: Utveckling av blandstadskonceptet
Blandstad är ett begrepp som används frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser ändrats från tidigt 1800-tal fram till idag.
Byggandet av staden : Barns och planerares visioner av staden
Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i Järvastaden, Solna. Visionen för Järvastaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av Järvastaden.
Blandstaden eller innerstadskaraktär? : Omvandling av industriområden inom Stockholms stad
En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.
Stad till salu? En studie om rättvisa i entreprenörstaden
Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.
Blandstad som estetisk och visuell upplevelse : En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska värdering av Sörbyängen i Örebro
Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.