Målet med detta arbete är att undersöka och analysera en byggnad från miljonprogrammet i Helsingborg göra gällande energiberäkningar. Dessa beräkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader så att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

Miljonprogrammet är känt som den största statliga satsningen på bostäder i Sveriges historia. Snart är det 50 år sedan projektet genomfördes, idag är många av miljonprogrammets bostadsområden i behov av Upprustning och debatten är mer aktuell än någonsin. Ska bostadsområdena av miljonprogrammet avvecklas eller utvecklas? I denna uppsats redogörs vilka förutsättningar det finns för att ta till vara, utveckla och förnya miljonprogrammets bostadsgårdar. Genom en fallstudie i Kristianstads kommun har problem och lösningar som rör funktioner och den fysiska utemiljön identifierats på bostadsgårdar i områdena Charlottesborg, Gamlegården och Österäng. Uppsatsen visar att det finns olika idéer om hur denna förnyelse ska gå till, en del förespråkar en mycket varsam utveckling medan andra förordar ett betydligt radikalare tillvägagångssätt..

Arktis blir allt hetare i den globala politiken då det tros finnas stora mängder olja och gas under den tjocka havsisen som har börjat dra sig tillbaka. Den norska regering har även proklamerat Norges nordområden som de strategiskviktigaste för landet den kommande framtiden.Norges utveckling och val av handlingsvägar i Arktis har präglats av Ryssland i högsta grad, en överenskommelse som löste en gammal gränstvist visar på ett ökat samarbete mellan länderna, även olika gemensamma övningar ger sken av ett ökat samarbete i norr. Men samtidigt så har Rysslads återuppväckta stormaktsambitioner speglats i agerandet från Norges sida med omorientering av försvarsmakten mot norra delen av landet samtidigt som inköpet av F-35 fortskrider och även en modernisering samt utökning av Norges stridsfordonspark ska genomföras.Resultatet av uppsatsen visar på hur Norge anpassar sig mot en ny säkerhetspolitisk arena i sitt direkta närområde som med nya utmaningar ställer annorlunda krav jämfört med tidigare decennium..

Gästrike-Hälsinge nation firar sitt 200 års jubileum år 2011 och till dess är det tänkt att gården kring nationshuset ska rustas upp och få en ny utformning. Eftersom många gamla medlemmar kommer att närvara vid jubileet är det viktigt att gården är representativ och välhållen. Idag är gården sliten och i behov av en Upprustning. Anledningen till att en ny utformning behövs är att gården idag är väldigt sliten samt i stort behov av en Upprustning. Den ursprungliga tanken med den gestaltning som finns framgår inte. Eftersom ett jubileum är nära förestående är det viktigt att gården är representativ och snygg vid detta tillfälle. Skötselplanen är till för att underlätta för nationen att ta hand om gården på ett sätt som gör att gestaltningen framgår och att gården ser välhållen ut.

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom Upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Sammanfattning ProblembakgrundUnder åren 1965-1974 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Dessa fastigheter är i dag kända under namnet miljonprogrammet. Denna undersökning handlar om hur fastighetsbolag kan göra lönsamma investeringsbeslut i miljonprogrammets fastighetsbestånd. Fler investeringsbeslut kommer behöva tas då miljonprogrammets åldrande bestånd står inför ett stort Upprustningsbehov. Det är viktigt att Upprustningarna sker ekonomiskt hållbart, då kostnaden för Upprustningen av miljonprogrammets fastigheter förväntas bli stora.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av Upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har.

Brommaplan är en viktig trafiknod i Stockholm i stort behov av Upprustning. I andra jämförbara förorter har gallerian en dominerande position. Till skillnad mot innerstadens torg flankeras alla förorters (de av staden utnämda till s.k. "tyngdpunkter") torg av en galleria. Alla.

För tolv år sedan sålde Göteborgs kommun 3806 allmännyttiga lägenheter till storföretaget GE Capital. Då utlovades långsiktighet och socialt ansvarstagande. Fem år senare hade i stort sett hela beståndet sålts vidare. I Bergsjön syntes inte ett spår av ansvarstagande, men väl av fastigheter i behov av Upprustning. Idag tvingas människor i ett av världens rikaste länder leva med fukt och mögel i sina hem, medan de som borde ta ansvar skyller på varandra..

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om Upprustningar avfastighetsbeståndet är en komplex process som innefattar ett stort antalavvägningar och bedömningar. Det krävs en analys över lönsamheten förUpprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begränsar antalet åtgärder som kan genomföras. Utöver detta kräver enUpprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. Sådana hyreshöjningar är dock reglerade då det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner från ett antal håll i form av lagregleringar,tillsyn från hyresnämnden och påtryckningar från hyresgästföreningen.Problemformulering: Utifrån problemdiskussionen har vi avgränsat vårproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för Upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för Upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgästföreningensoch hyresnämndens påverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga hur beslut om Upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapåverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då ämnet är av sådan art attdet krävs en djupare undersökning för att vi ska få svar på våra frågor.

Satsningar på sociala faktorer inom samhällsplanering får idag ofta ge vika för kvantitativa, i huvudsak ekonomiska, faktorer. Segregationen i många städer ökar och ett stort antal individer hamnar i ett livslångt utanförskap. Syftet med uppsatsen är att analysera strategier inom fysisk Upprustning som ökar den sociala integrationen och minskar utanförskapet i socialt utsatta områden. Utifrån den medicinske sociologen Aaron Antonovskys teori KASAM (Känsla Av SAMmanhang) studeras den satsning som drivs av det kommunala fastighetsbolaget Telge Hovsjö i miljonprogrammet Hovsjö i Södertälje. Teorin utgår från hur en individ upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till sin omgivning. I Hovsjö har Telge Hovsjö och de boende arbetat aktivt för en fysisk och social utveckling i området.

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett Upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring Upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska.

Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem.