Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla Yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla Yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av Yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla Yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla Yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av Yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla Yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla Yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av Yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och Yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i Yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .

Sammanfattning I vårt examensarbete är syftet att belysa hur yrkeslärare på Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser på sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktärsämnet de undervisar i. Vi ville i studien få svar på frågorna om; vilken syn har yrkeslärare på hur de underhåller och utvecklar sin Yrkeskompetens i karaktärsämnet, hur ser yrkeslärarna på den kompetensutvecklingen/fortbildning de får idag och vilken kännedom menar yrkeslärarna de har om branschens önskemål när det gäller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkäter till tjugofem yrkeslärare på Fordon- och Fordontransportprogrammet på tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslärarna inte ansåg sig få tillräckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktärsämnet eller allmänpedagogiskt. Yrkeslärarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser på skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvärd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslärare, kompetens, kompetensutveckling, Yrkeskompetens, yrkeslärare.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer.Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer stora krav på de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebär att i socialiseringsprocessen förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs i yrket. Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vårdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdsjuksköterskors uppfattningar om sin Yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod.

Syftet med vår undersökning var att vi ville undersöka fritidspedagogers, förskollärares och grundskollärares upplevelser av jämlikhet mellan deras olika Yrkeskompetenser i arbetslag inom skolans tidigare år. För att ta reda på detta har vi utfört en enkätundersökning samt ett antal intervjuer som utgick från enkäten och det resultat vi fick genom enkätsvaren. Undersökningen visade att de olika yrkeskategorierna upplever det som positivt och utvecklande att ingå i ett arbetslag. Vad gäller jämlikhet och lika inflytande har vi kommit fram till att det är av skiftande upplevelser. Planeringstid och avtal skapar missnöje och upplevs inte som jämlikt.

Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin Yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin Yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin Yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers syn på arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frågor som vad fritidspedagoger ska arbeta och sträva efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers Yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjälp av en webbenkät utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundläggande mål och motiv berör elevernas behov av bättre sammanhållning på rasten och minskning av mobbning, konflikter och kränkningar.

Title:Professional skills in public and private sectors Date:2011-05-18 Authors:Zinajda Avdic & Binasa Jasarevic Tutor:Viktorija Kalonaityte Examiner:Richard Nakamura Key words:Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose:To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization.Method:A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory:The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data:Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector.Conclusion:We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.

Den Yrkeskompetens distriktssköterskan besitter påverkar hennes förmåga att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av den egna Yrkeskompetensen i relation till ålder, yrkeserfarenhet, antal utbildnings år och akademisk nivå. Verktyg för datainsamling var en enkät. Materialet analyserades sedan utifrån bivariat sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för att söka efter samband mellan variabler. Resultatet visade att yrkeserfarenhet tillsammans med ålder var de variabler med störst inverkan på Yrkeskompetensen, då främst inom området medicin.

BakgrundEn yrkeslärares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell Yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslärare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn på sin sjöfartsrelaterade professionella Yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas både tekniskt och operativt är det viktigt att lärarna har rätt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmål hänger tätt samman sjöfartsyrkeslärarens professionella Yrkeskompetens vilken är avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur väl fungerar den professionella Yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslärarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna står i beroende av att eleverna från sjöfartsutbildningen är välutbildade.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens Yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.