Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som Verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Detta är ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrån ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med människor som på olika sätt är med och skapar detta sociala närverk och som alla kunde berätta om dess olika beståndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrån en förståelse om att de aktiviteter som ingår i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förståelse för hur Verkningsfulla aktiviteterna är gällande social integration.

Syfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas.Forskningsfrågor? Hur synliggörs elevers ordförråd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd?? Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt Verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd.De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses Verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg Verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg Verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg Verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ? Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning??.

Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fått ett stort genomslag i Sverige och metoden används såväl inom socialtjänstens öppenvård som inom kriminalvården, samt på många av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillämpning inom dessa områden, ansåg vi att det fanns skäl till att undersöka hur ungdomar som genomgått ART träning upplevde metoden. Detta är också syftet med denna studie.

Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre Verkningsfulla.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och Verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.