Utifrån min ansats, att stor del av matematikundervisningen går att bedriva med hjälp av problembaserad undervisning. I sådan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i både individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjälp av Variationsteorin ta tillvara på spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet är att identifiera de kritiska aspekterna utifrån lärandets objekt och tillrättalägga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förståelse för uträkningar inom de fyra räknesätten i textuppgifter som lärandets objekt.Tjugotvå elever har intervjuats utifrån ett problem taget från NCMs Känguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och Variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt och har använts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna får en ökad förståelse för lärandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Denna artikel presenterar en Learning Study som innehåller tre forskningslektioner.Syftet med studien var att analysera på vilket sätt variationsmönster inverkar på enelevgrupps lärande och förståelse för vad som påverkar blodomloppet. Studiensdesign baserades på Variationsteorin och undersökningsgruppen utgjordes av 45elever i årskurs sex. Resultatet visade att alla elever utvecklade sina kunskaper omvad som påverkar blodomloppet. Genom att åskådliggöra blodcirkulationen som ettsammanbundet system och hur en väska transporteras i ett helt system gentemot ettsystem med hål i fick eleverna se att oavsett var i systemet brottet är påverkas alla delarna..

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan.

Jag har studerat en Learning Study i syfte att studera innebörder av kritiska aspekter i olika skeenden i en Learning Study. Detta med utgångspunkt i följande forskarfrågor: Vilka kritiska aspekter identifieras under processen i Learning Study träffarna?, Hur realiseras de kritiska aspekterna under försökslektionerna?, Vilka identifierade kritiska aspekter, ges möjlighet att erfaras av eleverna under försökslektionerna och resultatet i eftertestet?Studien kan ses som en form av praxisnära forskning av kvalitativ karaktär och har sin grund i min roll som en av deltagarna i ett FoU-arbete i Learning Study anordnat av utbildningsförvaltningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet. Studien har sin utgångspunkt i granskning av avhandlingar och forskningsartiklar som innehåller studier kring och inom området Learning Study. Resultatet visar på att förståelse i Variationsteorin och dess kritiska aspekter i Learning Study cykelns olika skeenden har betydelse för elevernas utvecklande av lärande..

Utifrån arbetsmodellen Learning study, med Variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig.I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.

Studien behandlar det specifika matematiska innehållet likhetstecknet. Syftet är att se om eleverna kan utveckla sin förståelse för likhetstecknets betydelse. Utifrån syftet kommer två frågeställningar där färdigheter, kritiska aspekter samt kunskaper om likhetstecknet efterfrågas.I studien sammanfattas en del av den forskning som behandlar likhetstecknets kritiska aspekter. Variationsteorin har varit en hjälp för att analysera elevernas lärande och för att hitta möjliga kritiska aspekter. Några av de kritiska aspekterna är att likhetstecknet innebär ekvivalens och att det går att utföra operationer på båda sidor om tecknet.Studien grundar sig på ett spel som har sina rötter i ekvationsspelet av Viggo Kilborn.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har Variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns erfarande av lärandeobjektet.Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av Variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld.

Syftet med denna studie är att med Variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Studien undersöker hur lärare behandlar undervisningsinnehållet geometrisk likformighet, samt de möjliga dimensionerna av variation som öppnas. Studien genomfördes genom observation av fyra gymnasielärare, vilka undervisar i matematikkurs B (samhällsprogrammet). Observationerna kompletterades med två intervjuer. Vid bearbetning av det insamlade datamaterialet har Variationsteorin använts som analysverktyg. Resultatet visar att eleverna fick erfara ett antal öppnade dimensioner av variation, som kan vara av betydelse för att skapa utmaningar för eleverna..

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och Variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel.

Med utgångspunkt i Variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare kan erbjuda möjligheter för 6-åringar att vidga sin förståelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen är inspirerad av Learning Study metoden vilket är en metod som har sin utgångspunkt i Variationsteorin. Barnens initiala förmågor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. Utifrån det planeras lektionerna och de aspekter som är de mest kritiska för barnen lyfts och på så sätt utvecklas deras kunskap. Vår slutsats är att det är viktigt att arbeta utifrån ett variationsinriktat lärandeperspektiv.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring användandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet. Vi har följande frågeställningar: ? Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? ? Vilket samband mellan användandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? ? Vilka önskemål har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gällande utbildning inom TAKK? I vår studie utgår vi från Variationsteorin och BRO-modellen. Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock säger de samtidigt att det krävs mer än bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan användandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollärarutbildningen. Användandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som är i behov av särskilt stöd..