Husqvarna AB operates two warehouses located in the area of Jönköping. The most important task is to manage the large volume fluctuations during the peak season. DHL Exel Supply Chain (DESC) run the warehouses and the domestic transportations is outsourced to DHL Express. A number of forwarder agents are responsible for distributing the export gods. In the present situation a bottleneck occurs at the warehouse loading section, and the consequence is fulfill the time of delivery for all customer orders.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och Utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrån antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet är de tre huvudfrågorna. Den sistnämnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden står i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker från denna i det att byggnaden inte förlänger strukturen, utan är en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum än en förlängning av museet. Frågan om arbetsplatsen har hanterats så att arbetsplatsen får uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Vid sprängning av vägskärningar i sprickrikt, blockigt och hårt berg kan det vara svårt att åstadkomma stabila slänter. Detta var ett problem vid byggandet av nya sträckningen på E4:an Yttervik-Tjärn söder om Skellefteå. Entreprenören lyckades inte med sin kontursprängning av slänter med lutningen 5:1 utan övergick till att spränga flackare slänter med lutning 2:1. Syftet med denna studie är att utföra sprängtekniska försök och utvärdera dessa. Målet är att finna en sprängmetodik för att åstadkomma stabila slänter med lutningen 5:1 i sprickrikt, blockigt och hårt berg.

Denna rapport behandlar analyser av kriterierna för skopvåg som används vid raslastningen i Kiirunavaaragruvan. Där historiskt data taget från 1 januari till 3 april 2005 har granskats för att se hur salvorna lastats ut och vidare om förbättringar kring lastningen kan göras då aktiv uppföljning av salvorna utförts från 21 april till 4 maj 2005. För att LKAB ska vara en framgångsrik järnmalmsgruva är det viktigt att kunna bedriva effektiv och konkurrenskraftig brytning. Lönsamheten är en funktion av ett optimalt utnyttjande av malmreserven, att så stora delar som möjligt av de losskjutna malmen lastas ut på snabbast möjliga tid, med minimal gråbergsinblandning. Skopvågen är ett viktigt instrument för att uppskatta hur stora delar av salvan som har lastas ut.

.Sammanfattning Titel: Livsmedelssäkerhet ur ett försörjningskedjeperspektiv Författare: Cecilia Eken Jonas Karlsson Handledare: Carl-Henric Nilsson, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Fredrik Nilsson, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola Christina Skjöldebrand, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds tekniska Högskola Torgny Nyholm, General Manager Food, Schenker AB Problemställning: Vilka, för produktsäkerheten och spårbarheten, kritiska punkter finns det inom den studerade livsmedelsförsörjningskedjan? Hur bör de kritiska punkterna bäst hanteras/åtgärdas/förbättras? Syfte: Syftet med examensarbetet är att utvidga begreppet kritiska punkter, från att enbart fokusera på produktsäkerhet, till att även innefatta för spårbarheten kritiska punkter i informationsflödet samt relationerna företagen emellan. Vidare syftar examensarbetet till att ta fram en modell för att hantera försörjningskedjans utvidgade kritiska punkter. Metod: Examensarbetet är en studie av en hel försörjningskedja, bestående av ett antal fristående och icke-linjärt interagerande enheter, i ett livsmedelssammanhang. Studien av denna är utförd inom systemparadigmet och det angreppssätt som använts en fallstudie.

.Sammanfattning Titel: Livsmedelssäkerhet ur ett försörjningskedjeperspektiv Författare: Cecilia Eken Jonas Karlsson Handledare: Carl-Henric Nilsson, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Fredrik Nilsson, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds tekniska HögskolaTorgny Nyholm, General Manager Food, Schenker AB Problemställning: Vilka, för produktsäkerheten och spårbarheten, kritiska punkter finns det inom den studerade livsmedelsförsörjningskedjan?Hur bör de kritiska punkterna bäst hanteras/åtgärdas/förbättras? Syfte: Syftet med examensarbetet är att utvidga begreppet kritiska punkter, från att enbart fokusera på produktsäkerhet, till att även innefatta för spårbarheten kritiska punkter i informationsflödet samt relationerna företagen emellan. Vidare syftar examensarbetet till att ta fram en modell för att hantera försörjningskedjans utvidgade kritiska punkter. Metod: Examensarbetet är en studie av en hel försörjningskedja, bestående av ett antal fristående och icke-linjärt interagerande enheter, i ett livsmedelssammanhang. Studien av denna är utförd inom systemparadigmet och det angreppssätt som använts en fallstudie.

Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra bara använt sina silotorkar en säsong. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken. Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare.

När kunders efterfrågan på produkter ökar ter det sig naturligt att företag måste producera mer, varpå produktionen och företagens behov av lager ökar. De olika aktiviteterna i ett företag med syfte att framställa produkter till kunder ska ses som en enhet för att optimera produktionen och de omkringliggande processerna. En av de aktiviteter som bör vara effektiv i förädlingskedjan från tillverkning till kund är lagerhållning och det är viktigt att ta till vara på resurserna och göra saker rätt, det vill säga att företaget har en hög inre effektivitet. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, som studien utförts hos, är ett av Europas största pappersbruk och tillverkare av kraftliner som är ett baspapper. Företaget har i dagsläget olika lagerhållningsplatser, däribland i hamnen Haraholmen i Piteå.

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

This Master thesis was written for Lantmännen Agroetanol in Norrköping concerning the layout of their finished goods inventory and unloading of feed after introducing a new product mix. Lantmännen Agroetanol has two production lines which produces feed. Both lines lead to six silos, used as inventory of finished goods. The feed from the two production lines differ in terms of quality, where as Lantmännen Agroetanol wants to separate their finished inventory in order to charge a higher price, by selling the better product as a premium. With two different feed products the yearly revenue is expected to increase which motivates a research about the current capabilities and necessary changes to be made in the factory.