Styrning av raslastning med hjälp av skopvåg i Kiirunavaaragruvan
Denna rapport behandlar analyser av kriterierna för skopvåg som används vid raslastningen i Kiirunavaaragruvan. Där historiskt data taget från 1 januari till 3 april 2005 har granskats för att se hur salvorna lastats ut och vidare om förbättringar kring lastningen kan göras då aktiv uppföljning av salvorna utförts från 21 april till 4 maj 2005. För att LKAB ska vara en framgångsrik järnmalmsgruva är det viktigt att kunna bedriva effektiv och konkurrenskraftig brytning. Lönsamheten är en funktion av ett optimalt utnyttjande av malmreserven, att så stora delar som möjligt av de losskjutna malmen lastas ut på snabbast möjliga tid, med minimal gråbergsinblandning. Skopvågen är ett viktigt instrument för att uppskatta hur stora delar av salvan som har lastas ut. Med hjälp av skopvågen kan man se hur mycket av salvan som lastats ut samt även hur gråbergsinblandningen varit under salvans utlastning. Till grund för att tomnotera en salva finns olika kriterier som är framtagna för att kunna kontrollera mängden gråberg och öka malmutbytet. Under arbetets gång togs nya kriterier för tomnotering av en salva i bruk varefter de historiska data är analyserat efter både de nya och gamla kriterierna. Syftet med mitt examensarbete var att vidareutveckla de existerande rutinerna/kriterierna för skopvågsystemet som kan hjälpa lastningsprocessen att öka järnhalten och malmutbytet i Kiirunavaaragruvan. När lastningen börjas anges område, nivå och schaktnummer in i skopvågs konsolen. Samtliga skopor vägs före de töms ner i schaktet och sparas i cigarren, skopvågens minne. Efter skiftets slut töms produktionsdata från cigarren över till datasystemet Råmalm 2000 eller GIRON. För att analysera hur salvorna lastats ut har jag använt mig av dataprogrammet Råmalm 2000 som behandlar skopvågsdata. I dataprogrammen finns olika diagram över hur en salva är utlastad och de diagrammen är grunden till min rapport. Salvorna är analyserade efter de olika kriterierna med tillhörande diagram som visar hur salvan är utlastad, hur gråbergsinblandningen och skopvikterna varit under salvans utlastning. Vid analys över hur salvorna följt kriterierna eller inte, var det inte många salvor som lastats efter något av kriterierna. För att kunna dra mer relevanta slutsatser om kriterierna är bra och kan öka malmutbytet och utlastningsgrad behövs mer salvor som är lastade efter de gällande kriterierna. De slutsatser som kunnats dras vid detta examensarbete är efter indikationer som kunnat utläsas under arbetets gång. Detta för att analysen utförts under en begränsad period på 10 veckor. Vid uppföljningen av hur salvorna lastats ut införde jag en avvikelserapport där stabs personalen fick fylla i de avvikelser som gjorde att salvan inte var lastad efter kriterierna. Med uppföljning av lastningen kunde man se att andelen salvor med utlastningsgrad under 100 procent minskat från 50 procent av salvorna till 27 procent. En ökning av utlastningsgraden från cirka 120 procent till 160 procent kunde utläsas. Jag kunde konstatera att det fanns andra anledningar till varför en salva tomnoterades, andra avvikelser så som skut och häng. En annan slutsats som också kunde dras var att viktutbytet i uppföljningsperioden var mycket bra vilket indikerar att järnhalten i råmalmen varit hög. Uppföljning av salvorna har gett bra resultat och rekommenderas att fortsätta.