Från misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds Universitet och rikstäckande dagspress.Lunds Universitet är Sveriges största Universitet med ca 6 000 anställda och 40 000 studenter och bedriver utbildning på flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika målgrupper, varav en av de viktigaste externa målgrupperna är journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis ställer detta mycket stora krav på kommunikationsarbetet och det gäller därför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds Universitet att utveckla sin presskommunikation och vårt uppdrag är ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar därför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds Universitet..

Titel: En rättvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­? och Lunds Universitet i svensk morgonpress. Författare: Rebecca Peters och Julia Steffensen Uppdragsgivare: Henrik Axlid Kurs: Examensarbete i Medie-­? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika Universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika Universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Denna uppsats har utgått från en tidigare studie genomförd på ett amerikanskt Universitet, där de använder skillnaden mellan den förväntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en student. I denna uppsats har vi gått vidare där de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats är forskningsfrågan: Vilka faktorer hos Universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Frågan svaras med hjälp av en enkätstudie genomförd av studenter på Luleå tekniska Universitet. Enkätstudien som genomförts mäter gapet mellan förväntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjälp utav multiregression.

Allt fler verksamheter väljer att flytta delar av eller hela sin lagring till en molntjänst, en tjänst som tillhandahålls av en extern leverantör över Internet. Det medför en mängd fördelar som bl.a. minskade kostnader och ökad flexibilitet för användarna, men det finns också risker kopplat till att använda molntjänster. I uppsatsen presenteras en rikstäckande nulägesanalys över informationssäkerhetsläget kring användandet av molnlagringstjänster vid Sveriges 14 Universitet. Arbetet genomförs som en fallstudie och granskning av Universitetens styrdokument samt intervjuer med personal vid några utvalda Universitet ligger till grund för analysen..

Vi har i detta arbete valt att studera hur målöverensstämmelsen påverkas av kostnadsfördelningen inom en organisation. På svenska Universitet är kostnadsfördelning av overheadkostnader ett aktuellt ämne. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur målöverensstämmelsen påverkas av kostnadsfördelning inom Universitet. Det har förekommit många diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det är en icke önskvärd kostnad för avdelningar. Många gånger är denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förståelsen för kostnaden saknas och avdelningarna oftast inte kan vara med och påverka varken kostnaden eller sättet fördelningen sker på.

Inom området för marknadsföring har utvecklingen under de senaste åren gått väldigt fort. Detta har i stor utsträckning varit tack vare den tekniska utvecklingen med internet och sociala medier. Organisationer har svårigheter att hantera sociala medier, det finns olika typer av användare som kräver olika typer av behandling och Universitet börjar etablera sig men har en låg användning. Med vetskapen om dessa problem och förhållanden har studiens syfte konstruerats. Studiens syfte är att beskriva hur sociala medier kan användas i kommunikationen och relationen mellan Universitet och studenter.

Konkurrensen om studenter och resurser har o?kat bland Universiteten. Fo?r att klara av konkurrensen har Universitet aktivt bo?rjat arbeta med varuma?rkesbyggande fo?r att skapa starka varuma?rken. Den sto?rsta delen av forskningen om varuma?rken har bedrivits pa? kommersiella organisationer och den forskning som finns om Universitets varuma?rken har inte studerat svenska Universitet.

Idag är kostnadsfördelning av indirekta kostnader ett aktuellt ämne inom svenska Universitet och högskolor. Det finns ett intresse hos de olika lärosätena att använda sig av en gemensam metod för fördelning av indirekta kostnader. Syftet med denna studie var att studera om, hur och varför Universitet och högskolor i Sverige hanterar indirekta kostnader. För ändamålet valdes en omfattande fallstudie, där empirin samlades in genom telefonintervjuer med respondenter på respektive lärosäte. Det förekom i stora drag två olika typer av fördelning av indirekta kostnader, intäktsavlyft och kostnadsfördelning.

Problemformulering: 1. Hur går budgetprocessen till i Göteborgs Universitet ochVästra Götalandsregionen?2. Hur hanterar Göteborgs Universitet och VästraGötalandsregionen över- och underskott?Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera budgeteringsprocessen i tvåoffentliga verksamheters organisatoriska enheter.

Denna uppsats försöker besvara frågeställningen varför en del studenter vid Karlstads Universitet väljer att ta ut sin examen vid något annat lärosäte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, från det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lärosäte. Med hjälp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skäl eller så är det tron att en examen från ett äldre lärosäte, med högre status, ger ett försprång in i karriären.Utifrån teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. Längs undersökningens gång har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in på just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen.Det framkommer tydligt under studiens gång att flera av studenterna väljer att byta Universitet för att ta ut sin examen vid ett Universitet med i deras ögon högre status.

Detta examensarbete har utförts på och i samarbete med ITN, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, vid Linköpings Universitet. Problemställningen härrör från tidigare projektsamarbete mellan Linköpings Universitet, Telia AB och Ericsson. Uppgiften består i att ta fram en optimeringsalgoritm som använder sig av ett nytt angreppssätt genom att försöka minska osäkerheten på indata..

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att Universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan Universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar Universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen.

Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms Universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms Universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll.