Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket Ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden Ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i Ungskogen. Det är inte alla Ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur spårbarheten för plantor såg ut i det praktiska skogsbruket, vilka effekter det har på kostnaderna i föryngringsfasen och om ökad spårbarhet skulle kunna förbättra kvalitén på de uppföljningar som görs. Vi utredde vilken information som fanns tillgänglig i de olika stegen i plantproduktionskedjan och hur informationsflödet såg ut. I dagsläget strävar de stora skogsbolagen efter att skapa skogar som ger så hög ekonomisk avkastning som möjligt. Användning av förädlade plantor är ett av stegen i att öka denna avkastning. För att kunna utvärdera och se om detta ger något resultat ansåg vi att det vore viktigt att kunna spåra vilka plantor, tillika vilka plantpartier, som hamnade var.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin Ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Den enkla älgbetesinventeringen (ÄBIN) är en metod att skatta vinterstammens påverkan på Ungskogarna. Tillsammans med modellberäkningar av fodertillgångens utveckling bör denna information utgöra ett gott underlag för beslut om en för flera parter acceptabel populationsnivå, vilket kan ligga till grund för lämplig avskjutning några år framåt. Projektets mål har varit att undersöka fjärranalysmetoder som eventuellt kan förenkla urvalsprocessen av Ungskogsbestånd inom ÄBIN-rutoma. Idag identifieras och markeras alla bestånd där den aritmetiska medelhöjden på huvudstamm arna kan vara mellan en och fyra meter. I detta projekt har olika fjärranalysmetoders lämplighet att identifiera Ungskog testats.

För att undersöka Norra Skogsägarnas medlemmars inställning till röjning skickades en postenkät ut till 120 stycken av skogsägarföreningens medlemmar. En telefonpåminnelse utfördes då de uppringde även erbjöds alternativet att lämna svaren över telefon om de ännu ej svarat. Efter telefonpåminnelsen hade totalt 78 stycken enkäter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65 %.De svarade ingick i fem olika ägarkategorier: kön, ålder, fastighetsstorlek, kommunbor/utbor och skogsbruksplan upprättad senare än 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-två test för att påvisa eventuella signifikanta skillnader inom ägarkategorierna. Mer än 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 åren; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde själva majoriteten av röjningen på fastigheten. De påståenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio åren var att det var tillfredställande att ha en röjd Ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Vistelse i naturen har visat sig vara bra för både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Utomhuspedagogisk verksamhet i förskola och skola är mycket viktigt för att barn ska komma ut i naturen idag. Den tätortsnära skogen är en viktig arena för utomhuspedagogik och de utomhuspedagogiska värdena där kan säkerställas med en skötselplan. Studieområdet Stadsliden är en central och välbesökt stadsskog i Umeå. Skötselplanen för Stadsliden ska nu förnyas och en av de nya målsättningarna för skogen är att den ska erbjuda pedagogiska miljöer för förskola och skola. Kvalitativa respondentintervjuer med lokala pedagoger jämte inventering av studieområdet utfördes för att dokumentera utomhuspedagogiska värden i Stadsliden, i form av skogliga värden samt informationsmaterial. Studiens resultat visar att pedagogerna främst värdesatte närhet till skogen.

In the 1980?s the moose population in Sweden grew explosively due to big changes in the silviculture with clear cuttings instead of single-tree selection. Clear cuttings brought big areas of young forest and therefore a lot of fodder in one place. Since this change, the discussion about how to manage the moose population has grown into a very big problem. Forest owners think that the population needs to be strongly reduced because of all the damage that is done to the young forest when the moose seeks its food, and the economic losses because of that.

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län.

Earlier attempts at mechanising pre-commercial thinning have been met with varying degrees of success. Most attempts have been based on techniques where residual stems are straddled. Early treatment is essential to limit damage on residual trees. One part of the present study is an evaluation of mechanised pre-commercial thinning using the new Vimek 404R. Vimek 404R is a fairly small machine that permits selective removal of stems, making it potentially suitable also for areas overdue for pre-commercial thinning. The study established the level of performance for the machine, as well as the improvement needed to make it an economically viable option.

Törskatesvamp förekommer i två former, en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en icke värdväxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de två formerna och att de därför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansågs de vanligaste alternativa värdarna för C. flaccidum tillhöra släktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den värdväxlande formen betraktades vara begränsad till de alternativa värdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

The main purpose of this M. Sc. thesis is to increase the knowledge about managing urban forestry for recreational use. The analysis is focusing on differences between visitors? experiences in the north and south of Sweden, represented by Nydalasjön and by Härlanda tjärn.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den växande Ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.