Tillämpning av olika fjärranalysmetoder för urvalsförfarandet av ungskogsbestånd inom den enkla älgbetesinventeringen (ÄBIN)
Den enkla älgbetesinventeringen (ÄBIN) är en metod att skatta vinterstammens påverkan på
ungskogarna. Tillsammans med modellberäkningar av fodertillgångens utveckling bör denna
information utgöra ett gott underlag för beslut om en för flera parter acceptabel populationsnivå,
vilket kan ligga till grund för lämplig avskjutning några år framåt.
Projektets mål har varit att undersöka fjärranalysmetoder som eventuellt kan förenkla
urvalsprocessen av ungskogsbestånd inom ÄBIN-rutoma. Idag identifieras och markeras alla
bestånd där den aritmetiska medelhöjden på huvudstamm
arna kan vara mellan en och fyra meter.
I detta projekt har olika fjärranalysmetoders lämplighet att identifiera ungskog testats. Projektets
syfte var att utvärdera hur väl analoga flygbilder, digitala ortofoton och digitala satellitbilder var
för sig och tillsammans med den bakgrundsinformation skogsvårdsstyrelsen har i GIS
applikationen 'Kotten', i projektet benämnd 'bakgrundsinformation', kan användas för att: a)
hitta ungskogsbestånd med en medelhöjd mellan 1-4 m, b) en korrekt arealavgränsning av
de identifierade ungskogarna. De satellitdata som användes var SPOT HRVIR och Landsat
ETM+.
Två geografiska områden utnyttjades för försöket, Västerbottens kustland och Västerviks
kommun i Östra Götaland. Fältdatat i försöket utgjordes av 20 stycken l x l km rutor i vardera
försöksområde. Till varje försöksområde användes tio tolkare och tio tolkningsmetoder.
I Västerbotten var det kombinationen av metoderna Ortofoto med SPOT-satellitbild samt enbart
Ortofoto som gav högst arealandel av träffade fältbestånd, 93% respektive 90%, medan
metoderna Ortofoto tillsammans med Landsat träffade minst andel fältareaL I Östra Götaland var
det metoden Ortofoto med bakgrundsinformation och metoden Flygbild+ Landsat som gav störst
andel träffad fältareal, 82% respektive 78%, medan metoden Landsat träffade minst andel av
arealen.
I en tilläggsstudie med data från Östra Götaland undersöktes hur mycket bättre resultat som
kunde erhållas med optimalt sträckt satellitdata där bildernas kontrast och ljusstyrka balanserades
noggrannt. I denna studie har träffad, identifierad och avgränsad areal ökat i jämförelse med
motsvarande metoder och studieområde i grundstudien. De båda metoderna med
bakgrundsinformation gav högre andel identifierad areal samtidigt som den övertolkade arealen
minskade. Genomgående. erhölls bättre resultat med bakgrundsinformation, jämfört med samma
bildmaterial utan bakgrundsinformation. Framför allt var det den övertolkade arealen som
minskade där bakgrundinformationen användes, med SPOT från 149% till 79% och med Landsat
från 118% till 8%.
Det gick att hitta en stor andel av fältarealen ungskogsbestånd i intervallet 1-4 m, ingen metod
klarade däremot att avgränsa bestånden med tillräcklig noggrannhet så att en utläggning av
provyteförband utan föregående fältbesök blir möjligt. Den korrekt avgränsade arealen lyckades
inte med någon metod överstiga 54% av fältarealen. Enskilda tolkare har oavsett metod nått
resultat som är i nivå med den bästa metoden. Det innebär att tolkaren är en betydande felkälla.
Av det dras slutsatsen att en utbildning av tolkarna i ÄBIN bör höja lägstanivån på resultatet.
Det är en tämligen liten skillnad i tidsåtgång för de olika metoderna, därför behöver ingen
hänsyn tas till tidsåtgången vid val av metod. Tilläggsstudien visade att SPOT och Landsats
spektrala upplösning möjliggjorde identifiering av bestånd med samma precision som ortofoto
med högre rumslig upplösning.