SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt Ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av Ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av Ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

Syftet med denna studie är att undersöka anledningar till att det är så få killar som söker samtalsstöd på Ungdomsmottagningen. Syftet är även att få en uppfattning om vad killar har för behov av samtalsstöd och vilka svårigheter de upplever med att söka hjälp. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med samtalsstöd på Ungdomsmottagningen och killar som har en samtalskontakt på mottagningen.Frågeställningarna som använts i studien är:- Hur kommer det sig att så få killar söker samtalsstöd på Ungdomsmottagningen?- Av vilka anledningar söker killar samtalsstöd på Ungdomsmottagningen?- Hur formas killarnas beslut till att söka samtalsstöd på Ungdomsmottagningen?- Vilka har kännedom om killarnas behov av samtalskontakt? - Vad har killar för förväntningar med, erfarenheter av och känslor inför samtalskontakten på Ungdomsmottagningen?Vi har analyserat vårt empiriska material utifrån socialkonstruktivism, genus, hegemonisk maskulinitetsteori och skam. De resultat vi fått i vår studie är bland annat att killar inte söker samtalsstöd på Ungdomsmottagningen för att man väljer att hantera sina svårigheter på andra sätt, till exempel att man förtränger sina känslor.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta på Ungdomsmottagningen och hur personal på Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell läggning och könsidentitet får i mötet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal på Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och känslor inför att besöka Ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förståelsen för deras sexualitet och identitet i såväl mötet med personalen på Ungdomsmottagningen som i miljön i Ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell läggning och könsidentitet ha i mötet med Ungdomsmottagningen och hur tänker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell läggning och könsidentitet och hur kan bemötandet påverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar Ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur Ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för Ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på Ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör Ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Idag tar det 5-10 år att få diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet på endometrios är svåra menstruationssmärtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonåren. Tonåringar som har problem med svåra menstruationssmärtor söker sig oftast till Ungdomsmottagningen där de träffar en barnmorska. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonåringars svåra menstruationssmärtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes där sex barnmorskor intervjuades.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex.

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga män i lägre grad testar sig för STI jämfört med unga kvinnor. Unga män har även en tendens att besöka Ungdomsmottagningen i lägre utsträckning än jämnåriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna är otillfredsställande samt att största källan till information kring sex och samlevnad är vänner eller internet. Detta gör att Ungdomsmottagningen är än mer betydelsefull idag och bör därför också vara tillgänglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga män upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbättras.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella på Ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år. Syftet bröts ner i följande tre frågeställningar; 1). Upple-ver personalen på Ungdomsmottagningen några specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och hur beskrivs i så fall dessa? 2). Är frågor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angående ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och i så fall på vilket sätt? 3).

Med hjälp av intervjuer, litteratur- och internetundersökningar, en granskning av skolverkets ämnes- och kursplaner samt tolkningar av första, andra och tredje graden, har jag försökt att finna svar på hur skolan hanterar tjejers sexualitet. Hur man pratar om sexualitet i undervisningen angående kvinnlig njutning och kvinnors könsorgan samt hur könsrelaterade skällsord används inom skolan.Syftet har varit att undersöka unga tjejers föreställningar om sexualitet och hur dessa bemöts av skolan, omgivningen, vänner och familj.Undersökningen har haft ett tjejperspektiv och har byggts upp med hjälp av teorier från Raewyn Connells bok Om genus (2009) och Gisela Helmius bok Mogen för sex?! (1990).Analysen visar att skolan har lagt över mycket av deras ansvarsområden inom sex- och samlevnad på Ungdomsmottagningen. Denna förflyttning av ansvar, försummas en del av det obligatoriska vardagsarbetet inom skolan, det vill säga att aktivt närvara och ta upp ämnen som tangerar till kunskapsområdet sex- och samlevnad till diskussion. På grund av denna försummelse, samt en obalans i antalet farhågor som sex sägs leda till för pojkar och flickor, överlever inkorrekta värderingar, normer och maktasymmetrier över tid.Genom ett aktivt arbete från skolan och föräldrar, där svordomar, normer, myter och ämnen som tangerar till sex och samlevnad tas upp till diskussion hade detta problem delvis kunnat elimineras.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivå: Examensarbete, 15 poängTitel: ?Alla cyklar likadant ändå? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer på högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och år: Vårterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrändbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frågor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet är att undersöka hur lärare lägger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrånperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgångspunkt i läroplanen, använt oss av intervjuer med verksamma lärare och enbarnmorska på Ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi använt annan relevantlitteratur.ResultatLärarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska känna sig inkluderade, oavsett sexuellläggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och kränkningar av hbtpersoner.Relevans för läraryrketDetta arbete är tänkt att generera olika förslag på utvecklingsområden gällande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

The subject of this paper is the mediation of norms about sexuality, from personnel working at the Swedish ?ungdomsmottagning? (youth centre for service and counselling about sexual health), to the visiting teenagers. The purpose of the empirical study is to investigate how the staff understands the part of their work that implies giving advice about sexuality; how they work, which norms they have about youth sexuality and how they see their roll as advisers. To answer these questions, I have interviewed six staff members working at different youth centres. Three of them work as social counsellors and three as midwifes.The main area of work at the centre consists of individual appointments, but another important task is meeting with school classes visiting for purposes of study.

Uppsatsens syfte är att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. Frågeställningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstås utifrån skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt på kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som används i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjälp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vårt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framställs, där maktstrukturer (re)produceras genom ett upprätthållande mellan normen och den avvikande.

Youth centres- A qualitative study of how midwives relate to the potential ethical dilemma between youths right to integrity and parents right to informationThe aim of this study was to investigate how midwives at youth centres relate to the potential ethical dilemma between parents? right to information that young people between 15-17 years share at the centre, vs. youths right to integrity. The study was based on qualitative interviews with six midwives in various youth centres in Stockholm County. We analysed our empirical material according to Blennbergers consequential ethical model and Bronfenbrenners ecological system model.