Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Attityder och beteende i ungdomsåren vad gäller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hälsan utvecklas. Ungdomsmottagningen är en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att främja ungas sexuella hälsa i helhet. Undersökningen har utförts i samråd med och på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings län och finna förslag till underlag för att kvalitetssäkra ungdomsmottagningarna i länet. Enkätundersökningen baserades på Socialstyrelsens förslag på indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån tre olika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externa sexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annat kritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vår andra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externa aktörerna.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga män söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utsträckning än unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar på området unga män och sexualitet söktes det svar på hur de unga männen själva ser på sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes också om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper när det gäller inställning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska på UM kan tydliggöra sitt arbete med unga män utifrån deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvändningen är ett komplext område och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att använda kondom, att kunskaperna om STI är varierande och ofta bristfälliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att Ungdomsmottagningen är en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hälsa och att det krävs kunskap och engagemang av personalen för att nå killarna. Titeln på arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsätter sig för stora risker vad gäller den sexuella hälsan utan som också uppvisar ett återkomande riskbeteende vad gäller trafik, alkohol, tobak och droger.

AbstractSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur Ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Sex är idag inte ett tabubelagt ämne utan kan fritt diskuteras. När barnet blir tonåring börjar det intressera sig för frågor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, när de går i nian. Syftet med denna studie är att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frågor kring sex, och om vad de då främst pratar om.

Sexual risk-taking among teenagers has rapidly increased and only during the last decade the existence of Chlamydia has more than tripled. The future is facing big challenges to cope with the problem. Though the big efforts made on preventive work, Chlamydia continues to spread. The study aims to examine the existing attitudes towards sexual risk-taking among teenagers. The central mode of procedure is to use qualitative focus group interviews, and is complemented with a quantitative survey. A total of 30 teenagers, 15 boys and 15 girls, age 16-20, are participating from three different high schools in Gothenburg.

Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är Ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar.

Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är Ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar.

Unga möter unga is an activity that concentrates on sexuality, coexistence and relations. The project was founded by ?Ungdomsmottagningen centrum?. Ungdomsmottagingen centrum collaborates with the University of Gothenburg in implementation. When us students of socialwork programs have our practical vocational training place during term six we get the possibility to choose to participate on this activity aside of our other practical training.

Introduktion. Nätmobbning, kränkande handlingar och sexuella trakasserier är ett ofta förekommande fenomen på sociala medier, särskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohälsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvärld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet kränkningar på sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och Ungdomsmottagningens roll i relation till det.

Intentionen med denna studie är att ta reda på sex- och samlevnadsundervisningens utformning på grundskolans senare del samt hur rektorn och läraren förhåller sig till ämnet. Studien visar att de flesta lärare från samtliga ämneskategorier är positivt inställda till ämnet sex och samlevnad. Detta oavsett om man undervisar i ämnet eller inte. Många lärare i undersökningen som inte bedriver någon form av sex- och samlevnadsundervisning kan även tänka sig att samarbeta med lärare som undervisar detta ämne. Det är rektorns ansvar att se till att man arbetar ämnesövergripande.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsättningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 år. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vända sig för att få information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vänder sig för att få alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg känner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är inom fältet strategisk kommunikation.

Syfte: Syftet med denna kvantitativa undersökning är att se vilka attityder killar, som går på 3:e året på gymnasiet ca 17-19 år, har kring ämnena kondomanvändning och klamydia med ett risktagnings perspektiv. Studien är utförd bland 172 killar i årskurs 3, på fem stycken olika gymnasieskolor i Västra Götalands Regionen.Frågeställningar för att närma oss syftet:o Varifrån får de sina kunskaper kring kondomanvändning och klamydia?o Vilka känslor har De kring kondomanvändning och klamydia?o Vilket handlande har De kring kondomanvändning och klamydia?Huvudresultat:Ungdomsmottagningen och skolans sexualundervisning är viktiga för kunskaps hämtande för killarna. Detta säger dock inget om hur ofta kondomen används. Hela 42 % av killarna har en inställning till kondomanvändning vid samlag som säger att det inte alls viktigt, bryr sig inte eller vet ej, vilket är ett resultat som visar på ett högt risktagandet.