Syftet med denna studie var att ta reda på inställningen hos olika engelsklärare i år 6 när det gäller Textproduktion. Jag ville också ta reda på hur och i vilken utsträckning man arbetar med Textproduktion (fri skrivning) på engelska. Mina frågeställningar var: ? Vilken syn har lärarna när det gäller fri skrivning på engelska? ? Hur arbetar man med fri skrivning i engelskundervisningen? ? I hur stor utsträckning förekommer fri skrivning i undervisningen? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en enkätundersökning kompletterad med samtalsintervjuer. Underlaget för mitt resultat är 22 enkätsvar och fyra intervjuer. Mitt resultat visade på att litteraturen och flertalet respondenter är överens om att det muntliga och det skriftliga bör samspela för att eleverna ska få en så gynnsam språkutveckling som möjligt.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin Textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevTextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i Textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskämnet på industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i årskurs 3. Pojkarna beskriver sig själva som skribenter och sin Textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrån Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande påvisas.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors Textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors Textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

Den första januari 2009 fick årskurs 3 en ny läroplan där det beträffandeskrivning framgår att elever ska behärska tre sorters genrer, nämligeninstruerande, berättande och beskrivande. Samma vår, dvs. våren 2009, ges deförsta nationella proven för årskurs 3 och där prövas elevernas genrekunskaperbåde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom ämnet svenska somandraspråk hamnar fokus på flerspråkiga elevers Textproduktion.I läroplanen för årskurs 3 används begreppet genrer för första gången somsärskiljande mellan olika texter och frågan är då vilken implicit kunskapundersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gällerskriftlig produktion.

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebär författarens död, hans frånvaro, för möjligheten att förstå text? Hur skall kontextens betydelse förstås i förhållande till Grices höga krav på intentionalitet och hur skall Platons rika Textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates stränga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förståelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara så, det är inte nödvändigt att det är så och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara så. Det måste finnas ett hägn..

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur ett antal pedagoger på olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssätt vid datorn i elevernas skriv- och läsinlärning samt hur pedagogerna värderar samarbetet som metod vid elevers Textproduktion. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Frågorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och läsfärdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgår det att pedagogerna ser positivt på metoden, Skriva sig till läsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och läsinlärning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer på innehållet och språket i berättelserna än att forma bokstäver för hand.

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och i vilken mån gymnasieelever använder adjektiv i sin skriftliga produktion. Huvud- syftet är att utröna om det finns några tydliga kopplingar mellan specifika drag i adjektivbruket och texters betyg, samt om det finns några tydliga könsrelaterade skillnader i användningen av adjektiv. Studiematerialet utgörs av 145 texter skrivna av gymnasieelever från Stockholm, Göteborg och Malmö inom ramen för de nationella proven i Svenska B eller motsvarande för Svenska som andraspråk. Under- sökningen består av en övergripande studie av materialet i sin helhet samt en närstudie av ett mindre antal texter, och utförs med hjälp av grammatiska och stilistiska verktyg. Studien tyder på att det finns ett visst samband mellan hög adjektiv- täthet och höga betyg, och fynden visar också på tydliga skillnader vad gäller språklig variation, stilnivå och intensionsdjup i elevtexter med höga respektive låga betyg.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

The aim of this study is to investigate how the Swedish language proficiency of pupils in vocational programmes in 1977 was measured and assessed with the aid of a national achievement test, and to investigate whether vocational pupils today, in 2014, have similar language proficiency to that of pupils in the 1970s. The study also discusses how the design of the national achievement test from 1977 reflects the view of knowledge that prevailed in society and in the policy documents. The material for the study consists of a total of 75 national achievement tests, 40 of which were taken by pupils on a vocational programme in 1977 and 35 by pupils on a vocational programme in 2014. The national achievement test consists of two parts, the first of which focuses on isolated elements of language proficiency, while the second involves free text production. The material was analysed quantitatively in accordance with the correction material from 1977.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.