I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande Textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16?18 och Taube 2004 [1987] s.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till Textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete..

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. I denna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och Textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer och återberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, Textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Syftet med min undersökning är att studera vilken påverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill säga huruvida texterna förändras efter kamratrespons eller inte. Jag har också undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. Frågeställningarna har besvarats genom två datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever på gymnasieskolan och textanalyser på tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess påverkan på elevers texter är inte särskilt omfattande.

Att skriva musik har alltid varit något som varit viktigt för mig, jag har dock ofta problem med att skriva texter till låtarna jag skapat. Jag funderade över hur jag via mitt examensarbete skulle kunna utvecklas inom detta område och fick idén att skriva låtar utifrån givna texter. Syftet med detta arbete var att undersöka om jag via detta tillvägagångssätt skulle kunna utveckla mitt konstnärskap som låtskrivare. Jag ville även undersöka hur jag som låtskrivare upplever att denna metod påverkar den konstnärliga processen. Vidare funderade jag över i vilken utsträckning texterna behövde bearbetas innan de kunde användas som låttexter och hur det musikaliska skapandet påverkades av texternas innehåll.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter.