Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn där praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien användes metoden intervju, där nio lärare som arbetar i år 1, år 3 och år 6 medverkade. I försök att nå syftet valde vi att utgå från en Tankekarta där lärarna berättade om sina metoder, sin syn på kunskap, förväntningar de känner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lärare som vill utvecklas och hitta en väg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i två perspektiv.

Det övergripande syftet med studien var att studera andraspråkselevers lärande på en gymnasieskola, i en klass med både första- och andraspråkselever. Studien strävade efter att belysa vad det innebar för lärare att undervisa elever på ett andraspråk och vad det innebar för elever att lära sig ämnen på ett andraspråk. Den etnografiska studien hade observationer, fältnotiser, dagböcker, loggböcker, samtal och intervjuer som verktyg. Lektionsarbete, elevsamtal, muntliga redovisningar samt elev- och lärarutvärderingar dokumenterades. Resultatet av studien visar att läraren måste ta hänsyn till vad andraspråksperspektiv innebär för planering och genomförande av ett temaarbete.

Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare.

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en Tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten.

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en Tankekarta, här kallad strateginät.Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning.

Bakgrund: Fetma är en medicinsk diagnos och många av kroppens biologiska funktioner är i obalans med ökad risk för följdtillstånd. För att motverka ohälsan är viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi är en hållbar viktminskningsmetod, vanligast är gastric bypass, med snabba långsiktiga effekter på följdtillstånd. I riket, liksom i Västmanlands län opereras en övervägande majoritet kvinnor. Varför män i Västmanland opereras i lägre utsträckning än kvinnor är okänt.Syfte: Studiens syfte var att erhålla och analysera mäns värderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Förskolans läroplan reviderades från och med 1 juli, 2011. Det innebär att pedagoger på förskolorna fått nya direktiv att förhålla sig till. I den nya läroplanen finns krav på ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna måste se över och eventuellt förändra sin verksamhet. I en sådan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, något som ofta ingår i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssätt att stödja utvecklingsarbete.Syftet är att följa två aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidskonst som jag upplever är ettsvårgripbart fenomen. Så vad är samtidskonst och går den att definiera? Generellt ärsamtidskonst konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältetsmöjligheter och upplåter ett rum för reflektion.