I denna studie analyseras barns uppfattning om Talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget Talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas Talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens Talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets Talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om Talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget Talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas Talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens Talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets Talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors Talutrymme, samt hur det Talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors Talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors Talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur Talutrymmet fördelas vid en lärarledd lektion i svenska i en gymnasieklass. Den metod som används är en kvantitativ och till viss del kvalitativ metod. Resultatet visar att det är vanligast för både pojkar och flickor att ta ordet på eget initiativ och att läraren talar tre fjärdedelar av tiden och eleverna delar på den återstående fjärdedelen. Av det Talutrymme som återstår till eleverna tar pojkarna tre fjärdedelar och flickorna får en fjärdedel. Flickorna tar således en sextondel av det sammanlagda Talutrymmet på lektionen.

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors Talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring Talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller Talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av Talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens Talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet.

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på Talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars Talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt Talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars Talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar Talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat Talutrymme än pojkarna.

SammanfattningSyftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur Talutrymmet fördelas i klassrummet, vilkaelever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av attjämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sigmed Talutrymmet i klassrummet.Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas Talutrymme i den offentligakommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakligaforskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om Talutrymmet vid det observeradetillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studiehar vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskningpå området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större delän flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort Talutrymme.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar Talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade Talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större Talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars Talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors Talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur Talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser Talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas Talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om Talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera.

Syftet med studien var att undersöka hur Talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar inom olika ämnesområden, samhällsorienterande ämnen samt idrott och hälsa, och hur elever upplever sig bli behandlade av pedagoger utifrån könstillhörighet inom de olika ämnesområdena i år nio. Studien genomfördes i en år nio klass i Uppsala kommun där antalet elever var 27 stycken. Som metod användes observationer med samtliga elever och intervjuer med 10 elever, fem stycken flickor respektive fem pojkar, som slumpmässigt valdes ut. Resultatet visar att Talutrymmet inte fördelas likvärdigt till pojkar respektive flickor inom de olika ämnesområdena, flickor (60%) ges mer Talutrymme i de samhällsorienterande ämnena och pojkar (65-67%) i idrott och hälsa. Även elevernas upplevelser kring hur de blir behandlade av pedagoger i de olika ämnesområdena tycks stärka detta mönster.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school.