Utifrån tidigare forskning upptas Talutrymmet i skolan av läraren med ? och eleverna får dela på ?, den så kallade ?tvåtredjedelsregeln? (Andersson och Nauclér 1987:36). För att få en bild av Talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer såsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt måltid.Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket Talutrymme barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frågeställningar undersöks skillnaden kring barns Talutrymme idag mot för 25 år sedan där ovan nämnda undersökningar utgjort utgångspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig något kring fördelningen mellan pedagoger och barns Talutrymme i svenska respektive mångkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns även kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut såsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över barnen och om deras barnsyn påverkar möjligheten för barnen att komma till tals.Studien utgår från kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det Talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma Talutrymmet i klassrummet, kan öka jämställdheten mellan flickor och pojkar gällande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en årskursblandad 5-6:a. Vi använde oss av "lyssnarövningar", där tyngdpunkten låg på aktivt lyssnande och koncentration. Jämsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet Talutrymme innebär, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vårt arbete visar tendenser på att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma Talutrymmet är, och har börjat reflektera över hur det används.

Syftet med studien var att behandla Talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus på lärarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med åtta lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet från observationen syftade till att en jämförelse mellan lärarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill säga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och läraren, har i denna studie fått vara en arena där vi har studerat lärarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrån fyra frågeställningar, med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt som nämnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien påvisade att pojkar tar/får den största platsen i det gemensamma Talutrymmet.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa olika faktorers påverkan på barns talspråksutveckling i förskolan. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vår aktivitetsserie, där rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vår aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillåtelse till barns erövrande av Talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis måltider, påklädning) ansåg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talspråksutveckling, då de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av Talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

Studien undersöker hur Talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur Talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med Talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna Talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller Talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna Talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller Talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar Talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort Talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i Talutrymmet mellan könen.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller Talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna. För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat Talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större Talutrymme än flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare än flickor.

Syftet med genomgångna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader går att finna i den svenska skolan gällande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i ämnet svenska, samt tidigare forskning inom ämnet har studerats och återgivits. I den undersökning som genomförts har avgränsningar gjorts till följande två områden: dominans av Talutrymme kopplat till genus samt grad av säkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestått av en klass i år 8 i grundskolan, en klass i år 1 i gymnasieskolan samt lärare från grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i Piteå kommun. Två metoder har använts i undersökningen, observation och enkät.

I följande uppsats studeras hur Talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre Talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket Talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det Talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.