Den här uppsatsen behandlar ett konstnärlig projekt i vilken upphovsmannen arrangerade ett antal låtar ur afroamerikansk tradition för Symfoniorkester. Syftet var att undersöka arbetsprocessen vid överföring av denna typ av musik till detta specifika medium. Metoden som användes var skisser och intervjuer med professionellt verksamma arrangörer som underlag för att skapa och analysera det konstnärliga materialet. Arbetet resulterade i en konsert den 3:e mars på Nybrokajen 11 i Stockholm 2011. Nyckelord: arrangering, afroamerikansk tradition, Symfoniorkester, arrangörer, popmusik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, utforma och applicera en metod för att tolka gammal tv- och datorspelsmusik när den skall arrangeras för Symfoniorkester. Arrangemanget skall skrivas i syfte att framföras och spelas in av en professionell Symfoniorkester. Metoden jag har använt när jag skrivit arrangemanget är att i största möjliga mån förhålla mig trogen till originalmusiken. Utifrån det färdiga arrangemanget kommer jag att diskutera hur jag gjort och varför, samt jämföra min metod med andra metoder som kan tillämpas på arrangemang av samma sorts ursprungsmaterial..

Denna uppsats har som syfte att belysa vad två musiker har för tankar och åsikter om att, i Symfoniorkester, framföra och lyssna på tv-spelsmusik. Metoden som används är kvalitativa intervjuer och frågorna som ställs till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sådan, hur den upplevs i förhållande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas åsikter är. Frågorna ställs dels med utgångspunkt från musikernas generella åsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrån musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jämförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. Utifrån svaren får man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar på att det krävs fler informanter än de två musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra några större slutsatser.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive Symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

I masteroppgaven Et blikk på dirigentens prøveteknikk ser jeg på hvordan en dirigent danner sin egen prøveteknikk gjennom tre ulike produksjoner. For å skape en god prøveteknikk er det viktig å tenke på flere parametre når man arbeider med ensemblene man dirigerer. Repertoarvalg, tidsrammer og besetning påvirker hvordan man som dirigent velger å forberede seg og gjennomføre prøver med profesjonelle ensembler. I tillegg skal prøveteknikken hjelpe dirigenten å nå sine kunstneriske ambisjoner og mål.Grunnlaget for denne oppgaven er tre kunstneriske produksjoner hvor jeg har dirigert ensemblene Gävle Symfoniorkester, Norrbotten Neo og Musikkhøgskolens Blåseorkester. Dette er utdrag fra den kunstneriske praksisen jeg har hatt gjennom mastergradsstudiet i dirigering ved Musikkhøgskolen i Piteå, Luleå tekniska universitet.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk Symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk Symfoniorkester.

Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktär. Utifrån forskning om beteendevetenskap, kroppsspråk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktär. Dessa animationer visades utan audiella ledtrådar, såsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frågeställning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar på frågeställningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktär krävdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare känslor eller signaler. Nervositetstecken avlästes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktär kan gestalta ett nervöst tillstånd utan audiella ledtrådar.Resultatet som undersökningen gav har ställts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lämpliga framtida justeringar för att åtgärda dessa.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers Symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls..

Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för hur en kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och loggbok, komponerandet av de två verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vänskap för Symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stämmer in på mitt arbetssätt. Jag redogör för hur två egna verk komponeras från första idé till färdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stämmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag använder olika metoder när jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag låter personer i min omgivning påverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnäringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inomkulturnäringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen......vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav pårekrytering och social kompetens....ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertområden....göra medarbetare delaktiga ? då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full Symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full Symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).