Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjälpa icke Svensktalande patienter som ligger inlagda på geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smärta de känner, till vårdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som används på sjukhus. Baserat på det materialet har det tagits fram ett förslag på ett visuellt kommunikationssystem som är anpassat efter äldre icke Svensktalande patienter. Förslaget har grundats på litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget är bara en början på lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare på en lösning.

BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke Svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke Svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke Svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet.Syftet med denna studie är att beskriva icke Svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk.Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga Svensktalande och flerspråkiga engelsk-Svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke Svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos Svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare.

Confrontation naming is commonly used in speech and language pathology to diagnose neurogenic communication disorders and evaluate naming ability. The existing Swedish assessment instruments for adults consist of pictures depicting nouns. In this study, parts of the instrument An Object and Action Naming Battery were used, containing pictures depicting both nouns and verbs. The study?s purpose was to explore the degree of difficulty in the material, based on the naming of the participants, and examine whether different variables correlate with the results in confrontation naming.

Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke Svensktalande patienten.

Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor.Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta arbetsplatser, dock enbart för Svensktalande mödrar.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients? participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse.

 This bachelor?s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study.

Prosodi varierar mellan olika språk och innefattar det talade språkets rytm, melodi och dynamik. Flerspråkighet blir allt vanligare i det svenska samhället, vilket gör det viktigt att studera flerspråkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP är ett icke-språkligt prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmåga av intonation och rytm. Testet har hittills testats på en grupp enspråkiga Svensktalande barn med typisk språkutveckling.Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flerspråkiga barn, med hjälp av ITAP, samt att jämföra resultaten med en enspråkig Svensktalande grupp.I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som språk, samt fem barn med svenska och arabiska som språk.

Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos Svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de Svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige.