Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de Svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk.

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta Svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta Svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med språket på förskolan med barn som har annat modersmål än svenska. För att vi skulle få en djupare förståelse av pedagogernas erfarenheter och tillvägagångssätt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollärare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna själva anser att de arbetar med stimuleringen av flerspråkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andraspråk. Därefter har vi jämfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jämförelsen visar att pedagogerna är viktiga förebilder, då de finns som ett stöd för att hjälpa barnet i sin kommunikation med andra Svensktalande barn.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt.Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är Svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument.Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress.

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den Svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga Svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8?7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer.

I uppsatsen görs en jämförande studie mellan språkförståelsen av danska bland svenskar som har läst danska vid olika utbildningsinstitutioner i Sverige och svenskar som inte har några särskilda förkunskaper i det danska språket. Genom att undersöka svenskarnas hörförståelse, läsförståelse och översättning från danska vill uppsatsen kartlägga den språkliga förståelsen för att undersöka vilka faktorer som kan påverka språkförståelsen i grupperna och hur de skiljer sig åt. Undersökningen visar även på vilka ord som kan vålla problem i förståelsen och hur informanterna har löst sådana problem. Hypotesen för uppsatsen är att informanternas förståelse av danska inte bara beror på om de har gått någon kurs i danska eller inte, utan att den även till stor del beror på deras kontakt med danska språket på olika sätt..

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flerspråkighet. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en förskola med endast Svensktalande barn ändrar sin verksamhet när det tillkommer barn med ett annat modersmål än svenska. Vi vill även titta på i vilken mån de flerspråkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har även genomfört observationer där vi har agerat som kända, icke deltagande observatörer.

Patienter med svårläkta sår är en stor patientgrupp inom hemsjukvården. Distriktssköterskor möter dessa patienter ibland under flera år. För dem som lever med svårläkta sår blir livsvärlden påverkad av lidandet som visar sig som sjukdoms- , vård- och livslidande. Livskvaliteten kan störas av bandaget, lukten och vätskande sår. Samarbete med olika professioner krävs för att vården skall bli optimal och det är viktigt att skapa en god relation i mötet mellan vårdpersonal och patient.