Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC Uppsala län
En enkätstudie bland BVC personal
Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor.Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar. Screening av icke svensktalande mödrar var bristfällig och något strukturerat sätt att identifiera pappornas sinnesstämnings fanns inte. De flesta distriktssköterskor erbjöd mödrar stödjande samtal vid utfall efter screeningen. Avsatt tid och tidpunkten för EPDS-screeningen och avsatt tid för och antal av stödjande samtal varierade något. De flesta distriktssköterskor hade valt att utföra screeningen och stödjande samtalen på mottagningen. Dokumentationen av screeningen och de följande åtgärderna varierade.Slutsats: EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpades rutinmässigt av de flesta BVC-sjuksköterskor i Uppsala län. Rutin för screeningen av icke svensktalande mödrar och fäder saknades på merparten av BVC.