Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade Studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade Studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade Studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre Studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs Studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre Studieresultat.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre Studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs Studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre Studieresultat.

 Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, Studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat Studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat Studieresultat.

Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/Studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/Studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars Studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars Studieresultat i gymnasieskolan..

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas Studieresultat.

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-efficacy är individens tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-efficacy och Studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-efficacy Scale.

Syfte:Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med gymnasieelevers Studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrån var att en god balans mellan sömn och motion har en bättre inverkan på Studieresultaten än vad ett obalanserat förhållande har.De tre frågeställningarna vi arbetade efter var? Finns det något samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en gymnasieelev sover och dennes Studieresultat?? Ser sambandet sömn-Studieresultat samt träning-Studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?? Finns det något samband mellan den mängd lätt motion som gymnasieelever företar sig och deras Studieresultat?MetodVi har valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten innehöll frågor rörande elevers sömn-, motions- och studievanor samt en fråga kring deras betyg i vissa av kärnämnena.Antalet enkäter uppgick till 149 stycken. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand.Resultat:Studien påvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas Studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns Studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt Studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna Studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna Studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina Studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna Studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.         Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna Studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för Studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.         Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna Studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas syn på hur koncentrationsförmågan påverkas av idrott och hälsa undervisningen i skolan. Studien genomförde jag med hjälp av en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäten i sig innehöll frågor av olika sorter, frågor med öppna svarsalternativ, frågor med fasta svarsalternativ och frågor som besvarades med hjälp av skalor. Enkäten delades ut på en grundskola i Stockholms län i årskurs 7-9. Enkätsvaren ledde sedan till ett resultat som visade på att 43,5% av eleverna ansåg att deras Studieresultat blev bättre då de hade idrott och hälsa på schemat.

Denna studie undersökte hur strukturerad självbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, påverkade elevernas lärande i form av självinsikt, attityd till framgång, motivation och Studieresultat. Marockanska engelskelever i åldrarna 11-15 år, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att ställa frågor när de inte förstod, att hjälpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkätform, och klassens Studieresultat och attityd till engelska och framgång jämfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om självbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förändringar i motivation, attityder till lärande och Studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansåg sig ha blivit mer motiverade.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas Studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.