I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de Studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras Studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna Studie är att studera Studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och Studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur Studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar Studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex Studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av Studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på Studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande Studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en Studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina Studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

Vi har valt att studera hur Studie- och yrkesvägledare som arbetar på vägledningscentrum i Göteborg förhåller sig till gymnasieskolornas marknadsföring. Yrkesetiken för Studie- och yrkesvägledarna är att de ska vara neutrala i sina samtal med eleverna. Gymnasieskolornas marknadsföring fokuserar inte enbart på eleverna utan även på Studie- och yrkesvägledarna. Vi vill i vårt arbete se hur Studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de etiska riktlinjerna om att vara neutral i sin vägledning med eleverna när gymnasieskolornas marknadsföring även riktas till dem. Vår frågeställning är: ? Vad anser Studie- och yrkesvägledare om marknadsföringen? ? Hur upplever Studie- och yrkesvägledare marknadsföringen och dess effekter? ? Hur förhåller sig Studie- och yrkesvägledare till marknadsföringen mot eleverna? Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjuStudie med nio Studie- och yrkesvägledare.

Denna Studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre Studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre Studie- och yrkesvägledare.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för Studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera Studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas Studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att Studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av Studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för Studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre Studie- och yrkesvägledare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen Studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln Studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om Studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ Studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en Studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln Studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda Studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att Studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att Studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring Studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg.

Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi också ville ha mer kunskap om är vad de har för inställning till Studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad Studie- och yrkesvägledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angående Studie- och yrkesvägledning står det att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Informanterna i vårt examensarbete är eniga om att tillgång till sådan kompentens är det samma som en utbildad Studie- och yrkesvägledare. Våra informanter anser att det är mycket viktigt med vägledning samt att Studie- och yrkesvägeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att få ett större djup i vårt resultat.

En jämförande Studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ Studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

När elever besöker Studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur Studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med Studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en Studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med Studien är att studera hur Studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom. Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att Studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp Studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever Studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att Studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Denna uppsats handlar om Enheten för vägledning, en enhet där Studie- och yrkesvägledarna ingår i samma organisation ? en så kallad gemensam plattform - och har en gemensam vägledningschef. Syftet är att belysa och analysera organisationens betydelse för Studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning. Frågor vi ställer oss är vilka organisatoriska faktorer som påverkar Studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att utföra och påverka sitt arbete. För att besvara våra frågeställningar har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem Studie- och yrkesvägledare verksamma i Enheten för vägledning.

Denna uppsats handlar mycket om hur man som Studie- och yrkesvägledare kan agera när vi ställs inför etiska frågeställningar. I uppsatsen förklaras även vad etik egentligen är och vad som är skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkäter skickats ut till samtliga yrkesverksamma Studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun. De Studie- och yrkesvägledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera när man stöter på ett etiskt dilemma, de har givit sin syn på om de etiska frågeställningarna har ökat eller minskat under de senaste åren och de har även givit förslag på vilka etiska frågeställningar som man stöter på då och då som yrkesverksam Studie- och yrkesvägledare..

Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, Studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med Studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta väl övervägda Studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med Studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur Studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna.. Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och Studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med Studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.