Vem vägleder på de fristående skolorna. Om den nya skollagen antas, kommer denna att innebära någon förändring?
Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi också ville ha mer kunskap om är vad de har för inställning till studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angående studie- och yrkesvägledning står det att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Informanterna i vårt examensarbete är eniga om att tillgång till sådan kompentens är det samma som en utbildad studie- och yrkesvägledare. Våra informanter anser att det är mycket viktigt med vägledning samt att studie- och yrkesvägeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att få ett större djup i vårt resultat. I vår studie har vi intervjuat fem rektorer från fristående grundskolor. Vi har även genomfört en kvalitativ intervju med en studie- och yrkesvägledarkonsult. Vår hypotes när vi inledde detta examensarbete var att många friskolor inte har tillgång till en utbildad studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning har visat på att studie- och yrkesvägledning är bristfällig på många kommunal och fristående grundskolor. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att de skolor som är med i vår studie har en välfungerande studie- och yrkesvägledning med utbildade studie- och yrkesvägledare. Vi är medvetna om att vårt resultat inte svarar på hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på de friskolor som inte är med i vår studie.