I ett samhälle där kraven på utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar också pressen på individen att ta ansvar för sin karriärprocess. Flera rapporter visar att elever på de individuella programmen är i stort behov av vägledningsinsatser. Syftet med vår undersökning är att belysa vägledningen på det individuella programmet. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar: 1) I vilken utsträckning är Studie- och yrkesvägledningen på det individuella programmet en process? 2) Vad innehåller Studie- och yrkesvägledningen på individuella programmet? 3) Hur ser Studie- och yrkesvägledarna respektive eleverna på vägledningen? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer då vi ansåg att detta passade undersökningens syfte bäst.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur Studie- och yrkesväglednings-situationen ser ut för intagna på kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur Studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom om-rådet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur Studie- och yrkesvägledningen är orga-niserad på kriminalvårdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för Studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och kriminalvårdens rehabilitering. Utifrån resultatet ansågs Studie- och yrkesvägledning som en naturlig del av kriminalvårdens rehabilitering. Resultatet pekar även på att existerande Studie- och yrkesvägledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma Studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen. Till Studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken Studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till Studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av Studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för Studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

Syftet med arbetet är att ta reda på om Studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att Studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i Studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån Studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur Studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller Studie- och yrkesorienteringen samt hur Studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar Studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för Studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att Studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att Studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att Studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

Studien syftade på att klargöra om de Studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg Studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna Studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ Studie. Sex stycken Studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från Studien visade att Studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till Studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av Studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av Studie- och yrkesvägledning är störst inom grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande.

Syftet med denna Studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av Studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjuStudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en Studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade Studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en Studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna Studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade Studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till Studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna Studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra Studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar.

Med detta examensarbete vill vi berätta om hur Studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den..

Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell Studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

Kan ny utbildade Studie - och yrkesvägledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgång inom den offentliga verksamheten eller inom skolväsendet..

Syftet med denna Studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ Studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen..

Syftet med denna Studie är att belysa hur rektorer kan påverka Studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jämförelse av kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor har även gjorts och skillnader kan påvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått en djupare förståelse för detta fenomen. Studien grundar sig på 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar på att rektorer inte har fått rätt förutsättningar från varken stat, huvudmän eller rektorsutbildning för att förstå Studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag.

Syftet med denna Studie var att beskriva betydelsen av Studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade Studie- och yrkesvägledare som bedriver Studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med Studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att Studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden..

Syftet med den här Studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med Studieochyrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på dettaså genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ Studie. Slutsatserna av Studien bygger påanalysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnensom anknyter till Studien. Resultaten visar att Studie- och yrkesvägledning inte var något som dehär människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de däremot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som Studie- ochyrkesvägledare kan erbjuda.