Denna uppsats behandlar frågan om kolliderande Standardavtal, internationellt benämnt battle of the forms. Problematiken grundas i att två parter i en avtalsförhandling har tillsänt varandra olika Standardavtal med motstridiga villkor. Tvist uppkommer sedan oftast när parterna börjat prestera eller till och med fullbordat avtalet. Frågan uppkommer då vilka villkor som skall gälla samt hur denna problematik bör lösas. Eftersom problematiken är sparsamt utredd i svensk rätt har vi valt att studera tre nationella och tre internationella rättskällor och regelverk för att söka ledning i frågan.

Detta arbete belyser stora delar av området lokalhyra, vad avser främst hyresgästens samt hyresvärdens rättigheter och skyldigheter. Den övervägande delen av lagstiftningen är dispositiv, vilket resulterar i att en exakthet beträffande hyresförhållandena nås först vid beaktande av varje enskilt fall. Det specifika avtalet blir således av stor betydelse. Syftet med denna uppsats är att ? genom en klassisk juridisk metod ? med utgångspunkten i gällande rätt, jämföra hur denna modifieras i ett på området ofta förekommande Standardavtal.

De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av Standardavtal. Det finns flera olika former av Standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

När två parter sänt varandra sina respektive Standardavtal, utan att någon av parterna protesterat mot innehållet och det i efterhand visar sig att dessa Standardavtal strider mot varandra, uppstår konflikten the battle of the forms. Det är denna situation som vårt arbete behandlar. Vårt syfte har varit att med hjälp av olika utländska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rättspraxis att använda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har använt oss av en deskriptiv metod.

Kollisionen mellan två Standardavtal benämns battle of forms och frågan blir om det finns ett avtal mellan parterna och vilka villkor som ska reglera parternas förpliktelser. De faktorer som anses vara av vikt är att lösningen bör vara förutsägbar, den ska innebära att parterna har en fortsatt avtalsrelation till varandra, den bör lösa tvisten snabbt och effektivt samt att den bör ta hänsyn till parternas egna krav och önskemål. Den svenska avtalslagens regler om oren accept innebär ett avtalslöst tillstånd mellan parterna och den svarar inte på vilka villkor som ska reglera avtalet. The last shot enligt art. 19 CISG innebär att det sist översända Standardavtalet bli gällande på avtalet.

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer Standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i Standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex.

Hästar är ett speciellt handelsobjekt som konstant förändras på in- och utsidan av olika anledningar, vilket kan föranleda komplikationer mellan avtalsparter. De kan inneha fel i sin anatomi som inte direkt inverkar på hästens funktionsduglighet, men också ådra sig beteendestörningar samt röntgenförändringar som är svåra att kartlägga bakåt i tiden. Sådana ?fel i häst? inverkar på riskens övergång och lämpligheten kring felbestämmelserna i KöpL och KköpL för att identifiera ?fel i vara?. Det blir som mest komplicerat när tvisterna omfattas av KköpL eftersom fel som uppenbarar sig inom de första sex månaderna ska anses ha förelegat vid köpets ingående.

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har Standardavtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa Standardavtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk Standardavtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditavtal, utformade efter nämnd Standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning.

Avtalet som instrument bygger på principen om likställighet mellan parterna. Detta innebär att vardera parten måste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskränkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmån för den generellt svagare parten. Tanken med avtal är att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta händer det att avtal är ofullständiga eller oklara, hur fastställs då vad som skall gälla mellan parterna? Syftet med arbetet var att fastställa om särskilda tolkningsmetoder och/eller regler används vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i så fall.

AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda på om hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmän avtalsrättslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i så fall kan ställas för att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat område.Genom att studera och jämföra olika rättskällor har jag kommit fram till att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger även utanför lagreglerat område. Jag har funnit stöd för en sådan hävningsrätt i doktrin, Standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslås en analog tolkning av köplagens reglering av hävning på grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem Standardavtal jag valt att analysera regleras hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekräftar inte hävningsrätt utanför lagreglerat område.

AbstractThe use of standard agreements can hardly be overestimated in the society of today. The amount of standard agreements should barely decrease. One of the standard agreement?s main purposes, to make the concluding of the contract more effective, strongly agrees with the companies will to accomplish fast concluding of agreements using as small resources as possible A dispute that can arise in these contexts is that dissimilar standard agreements collide. Between nations this is called Battle of Forms.

AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda på om hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmän avtalsrättslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i så fall kan ställas för att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat område.Genom att studera och jämföra olika rättskällor har jag kommit fram till att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger även utanför lagreglerat område. Jag har funnit stöd för en sådan hävningsrätt i doktrin, Standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslås en analog tolkning av köplagens reglering av hävning på grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem Standardavtal jag valt att analysera regleras hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekräftar inte hävningsrätt utanför lagreglerat område.

Företagsformen franchising, som ursprungligen kommer från USA, innebär i korthet att en moderorganisation hyr ut ett färdigt affärskoncept till en egenföretagare. Tanken bakom franchising är att det är ett samarbete där både franchisegivaren och franchisetagaren ska tjäna på affären, det är dock franchisegivaren som har den mer styrande och kontrollerande rollen i samarbetet. Risken finns att franchisetagarna upplever styrningen och kontrollen från franchisegivaren för hård, då de bland annat tvingas följa ett Standardavtal som innehåller riktlinjer och instruktioner. Syftet med uppsatsen är således att ? identifiera hur franchisegivaren kan styra franchisetagarna ? belysa hur franchisetagaren upplever styrningen från franchisegivaren ? identifiera positiva och negativa konsekvenser med respektive styrmedel för franchisegivaren och franchisetagare Vi har gjort en fallstudie av Hemglass, vilket var ett av de första franchiseföretagen i Sverige.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det Standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.

Titel Tilläggsarbete ? Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i Handelsrätt, 15 hpFörfattare Fredrik HåkanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord Tilläggsarbete, ÄTA-arbete, Standardavtal, KonsumenttjänstlagenProblem Köp av tjänster för reparationer och tilläggsarbeten har länge skapat problem för bostadsrättsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjänster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrättsföreningar. Ett problem blir då när ÄTA-arbeten får utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra vilka regler som gäller vid ÄTA-arbeten och köp av tjänster vid kommersiella avtal, alltså näringsidkare till näringsidkare.Metod Vi använder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rättsfall från HD. Utifrån detta kommer vi att beskriva vår tolkning av lagtexten för att förstå bakgrunden till paragraferna, alltså den rättsdogmatiska metoden.