Verotoxinproducerande E. coli, VTEC är en zoonotisk bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människa. Forskning kring VTEC har framför allt varit inriktad på nötkreatur vilka tidigt utpekades som en viktig smittkälla för människa. Förhållandevis få studier har gjorts på får och fårprodukter och kunskapsluckorna är stora både vad gäller förekomst och utbredning av VTEC hos detta djurslag. Syftet med denna studie var att utreda om får kan utgöra en smittkälla för människa vad gäller verotoxinbildande E.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som Stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som Stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som Stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som Stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Lunginflammation drabbar ungefär 1 % av Sveriges befolkning varje år. Med lunginflammation menas att lungvävnaden är inflammerad och en infektion är orsaken. Detta arbete fokuserar på Samhällsförvärvad Lunginflammation (CAP) orsakad av den grampositiva bakterien Streptococcus pneumoniae som är den vanligaste orsaken till CAP. Resistensutveckling hos bakterier gör det svårare att välja antibiotika för behandling och även att framställa effektiva nya antibiotika. Vid behandling av CAP rekommenderas i Sverige penicillin V i första hand och när infektionen är orsakad av bakterier med nedsatt känslighet rekommenderas i stället amoxicillin.

I Sverige gallras årligen ca 360 000 ha skogsmark. Skogsbolagen efterfrågar effektivare skogsmaskiner för att minimera kostnaderna i skogsbruket. Två finska och en svensk studie pekar på produktivitetsökningar i storlekar upp till tio procent vid användandet av griptilt. Griptilten är en tilläggsmodul som monteras mellan gripen och rotatorn på en skotarkran och möjliggör uppresning av virkesknippen till vertikal position. Syftet med studien var att mäta om det blev någon effektivitetsskillnad för krankörningsarbetet under lastning av en skotare, med och utan griptilt i gallringsbestånd med tre olika beståndstätheter: 1000, 1500 och 2000 Stammar/ha. Studerade faktorer i bestånden var ackumulering och jämndragning mot mark.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som Stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Klimatet kommer i framtiden bli varmare vilket även påverkar temperatursituationen i våra sjöar. Detta innebär en utmaning för vattenlevande organismer att anpassa sig till denna nya temperatur. Cyanobakterier är en organismgrupp som skulle kunna gynnas av denna utveckling då de anses tolerera högre temperaturer än andra växtplankton och modellsimuleringar visar en ökad dominans av cyanobakterier i ett framtida varmare klimat. I denna studie undersöks huruvida tillväxthastigheten vid olika temperaturer för cyanobakterier i svenska sjöar kan anses vara en anpassning till den miljö de kommer ifrån. En stark miljöanpassning skulle innebära att cyanobakterier från sydliga sjöar tillväxter snabbare vid varmare temperaturer än nordliga Stammar samt att nordliga Stammar är bättre på att tillväxa vid låga temperaturer än sydliga Stammar.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som Stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som Stammar upplever olika KVS.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som Stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Uppsatsens utgångspunkt är att ett samtal utan störningar oftast flyter på utan att någon av deltagarna behöver fundera på hur samtalet bildas. Det är först när något störningsmoment uppstår som samtalandet i sig uppmärksammas. Uppsatsförfattaren har spelat in och undersökt hur samtal där en av samtalsparterna Stammar ser ut. Syftet med denna undersökning är dock inte att fokusera på Stammarens svårigheter med att tala utan om och i så fall hur samtalandet som sådant påverkas av stamningen. Med utgångspunkt i Conversation analysis, en analysmetod med sociologiska rötter, har materialet analyserats utan på förhand satta frågeställningar.

Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som Stammar och normaltalande med hjälp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs återspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien ämnade även jämföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svårighetsgrad. Tolv personer med stamning jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna.

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med två barn som Stammar. Familjen filmades sju gånger under måltidssituationer. Den teoretiska utgångspunkten är en etnometodologisk syn på deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien använder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar på dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker.

En person som Stammar får ofta lära sig att tala långsamt, för att på så sätt minska sin stamning. Betyder det att hög talhastighet alltid försvårar stamningen? Och ökar i så fall stamningsgraden linjärt med talhastigheten?.

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls från pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som är en biprodukt från osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades på den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa från olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bästa förhållandena upprepades i en bioreaktor i bänkskala. Bästa odlingen för de olika ZygomycetStammarna vid 35 °C påvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet från dessa Stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa Stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer användning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats från en indonesisk maträtt, tempe.

Varje år genomför Södra skogsägarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestånd. Totalt inventerades 19 granbestånd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem år sedan. Vid den tidigare inventeringen så hade tio bestånd låg grundyta och nio hade en normal grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma träd i brösthöjd som vid det första tillfället, vidare mättes höjden på det grövsta trädet på provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillväxt och se gallringsbehov.