I den här uppsatsen har en undersökning och jämförelse gjorts över hur två svenska, tryckta nyhetstidningar beskriver mord och misstänkta gärningsmän. Det gäller den lokala morgontidningen Norrländska Socialdemokraten samt kvällstidningen Aftonbladet. Författaren har använt sig av en kvalitativ textanalys och undersökt tre olika mordfall utifrån teorier av bland andra Börjesson och Weibull om att namnpubliceringar minskat under 1900-talet till förmån för ökad detaljbeskrivning. Även Pollacks (2008) teorier om hur kriminaljournalistiken utvecklats över tid har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att publiceringen av detaljer som kan röja individernas identitet i ett tidigt skede av utredningen är vanlig samt att man över den tidsperiod på 11 år, från det första mordfallet till det sista, kan ana en ökad benägenhet att namnge misstänkta/dömda mördare..

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

The purpose of this paper is to understand how different fractions of Sweden?s left wing (the Social democrats, the Communists, the Syndicalists and the Socialist party) framed the end of the Spanish Civil War and the defeat of the republicans.To answer the purpose four newspapers Arbetaren (syndicalist), Folkets Dagblad (Socialist party), Ny Dag (communist) and Socialdemokraten (social democratic) have been analyzed qualitatively. The thesis has focused on how the different ideologies have framed the war, how they framed the other labour organizations and themselves plus how they relate to information about the war during the period of February 1st1939 till April 5th1939.The analysis shows that the Social democrats and the Communists framed the war as a conflict between fascism and socialism, whereas the Syndicalists and the Socialist party framed the war as a socialistic revolution. Because each side had their own view, their opinions on what threatened a republican victory differed. The Social democrats were most concerned that a non-democratic movement would win the war and the Communists feared that fragmentation within the republicans would threaten their chances to win.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Norrbottenspressen skrev om kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986. Undersökningen har utgått från det faktum, att problemformuleringsprivilegiet i ett samhälles miljöfrågor har många inblandade aktörer. Eftersom dagspressen och övriga medier kan betraktas som en av de mest framträdande aktörerna vid formulerandet av aktuella miljöfrågor, har tidningarna jämförts för att kunna upptäcka eventuella skillnader beträffande gestaltningen av dessa olyckor. De frågor som studien främst inriktat sig på att besvara, har varit huruvida någon av tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Norrskensflamman försökt formulera kärnkraften som ett miljöproblem och om så varit fallet, söka förklara detta. Vidare har tidningarnas sakliga framställning av olyckorna granskats, samt om de tagit tillfället till att förklara för läsarna vilka risker som är förknippade med kärnkraften och då särskilt en olyckas faktiska konsekvenser för människor och miljö.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska Socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

Uppsatsens syfte är att visa hur det svenska kommunistpartiet (SKP) förhöll sig till Sovjetunionens agerande under icke-angreppspakten med Tyskland och konsekvenser av detta. Sovjet var enligt SKP fredens försvarare och i regi av den kommunistiska internationalen så bedrev partiet kritik mot upprustning. Följderna blev att arbetsläger för svenska kommunister upprättades. Razzior mot medlemmar inom SKP företogs och personer med anknytning till SKP avskedades från sina tjänster. Den till SKP tillhörande tidningen Norrskensflamman i Luleå var utpräglat positiv till Sovjets agerande vilket bidrog till att Norrbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten gick till mothugg vilket kom att nå klimax under det finska vinterkriget..

Ådalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ådalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called biträdesteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, Norrländska Socialdemokraten and Norrskensflamman.

Syftet med vår uppsats är att undersöka på vilket sätt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under åren 1956-1979. Målsättningen med vår uppsats är att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, på vilka premisser samhället växte fram och hur ?Gropen? påverkade innevånarna i samhället. Studien inriktar sig på åren då Malmberget genomgick särskilt stora fysiska förändringar med rivningar av kvarter och kända byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

I juni 1993 fattade landstingsfullmäktige i Norrbotten kompromissbeslutet att sjukhusen i Luleå och Boden skulle avvecklas, för att istället ersättas av ett gemensamt länssjukhus i Sunderbyn. Därefter började planeringen för samordningen av de två kommunernas sjukhusvård. Efter valet i september 1994 kom dock planeringen av sig när Norrbottens sjukvårdsparti, ett nytt parti som var kritiskt mot Sunderbybeslutet och ville att det skulle annulleras, fick 25 procent av rösterna i landstingsvalet. Detta resultat visade tydligt att en stor andel av länets befolkning var missnöjd med Sunderbybeslutet, men planeringen av samordningen kunde fortsätta, efter att landstingsfullmäktige på nytt i november 1994, enades om att den skulle fortsätta som tidigare beslutat. I denna uppsats undersöks debatten om länssjukhusfrågan på ledarsidorna i Piteå-Tidningen, Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Den 6 mars avslöjade Ekot att Sverige har ett samarbete med Saudiarabien om att bygga en vapenindustri i landet. Efter avslöjandet följde en omfattande rapportering i medierna. I denna uppsats undersöks den rapportering som följde i Ekot, Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda och Norrländska Socialdemokraten veckorna efter avslöjandet.Idag arbetar medier med flera publiceringsplattformar och journalisterna jobbar mot en ständig deadline. När en stor politisk affär avslöjas vill alla medier skriva om händelsen men det finns ont om tid att producera eget material. Då händer det ofta att samma källor, personer som får komma till tals och gestaltningar används i flera medier.

Under min journalistutbildning har jag hunnit fundera mycket på hur min roll som nyutexaminerad journalist och min attraktionskraft inom mediebranschen blir. Vad behöver en ny journalist ha packat sin journalistiska ryggsäck med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste hon ha för att överleva på en tidningsredaktion i framtidens mediesamhälle?I framtidens medier är mångsidig kompetens en av de viktigaste faktorerna. Förmågan att klara av alla slags journalistiska roller, att vara multikompetent som journalist, är något de flesta medieutbildningar lär ut idag. Frågan är bara hur mycket tid som läggs på att lära ut detta.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.