Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till Läsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lärande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att Skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig Skriva genom att Skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria Skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och Skriva.

Denna uppsats handlar om att Skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att Skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna Skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textSkrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Tidigare forskning har visat att förmågan att läsa och Skriva påverkar både människans kognitiva tänkande och neurologiska strukturer. Likaså innebär oförmågan att läsa och Skriva en social press som påverkar vår syn på oss själva. Men hur påverkas vår själv- och framtidssyn av att vi lär oss att läsa och Skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att läsa och Skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna såg sig själva som mer självständiga och självsäkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lärt sig att läsa och Skriva.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och Skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och Skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och Skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3..

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ?Läsa ? språka ? Skriva?.Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och Skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beSkriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och Skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att Skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att Skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att Skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och Skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att Skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och Skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och Skriva.För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och Skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att Skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och Skriva.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att Skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att Skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att Skriva och ofta kan lära sig att Skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Vårt examensarbete gick ut på att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa Skrivande genom att Skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik som vi gjorde i år 4 på en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna på, läsa och Skriva dikter på varierande sätt. DiktSkrivandet följde ett processorienterat arbetssätt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att Skriva poesi, utifrån frågan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att Skriva kan vara att upprätta och vistas i etteget rum, en plats där man kan leva, Skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att Skriva och Skrivandet är en del av ensjälv och ens liv. I Skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot något som man (ännu) inte vet vad det är.

SammanfattningDet här examensarbetet har gått ut på att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att Skriva klarspråk om teknisk information.Jag har arbetat utifrån principerna läsligt, läsbarhet och läsvärde samt läst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har också utfört en textanalys, gruppintervju och användartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrån målgruppens behov. I mitt arbete har jag använt mig av principer för att Skriva klarspråk. Det är att målgruppsanpassa, använda bekanta ord, Skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten på rätt sätt. Manualen blev kortfattad för att passa målgruppen. Den innehåller många exempel för att skapa förståelse och läsvärde..

Denna studie handlar om Skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation och om eleverna är medvetna om detta för att uppnå målen i kursplanen i svenska för årskurs fem. I Skrivandet som ett redskap för att lära fokuseras Skrivandet på att det är ett sätt att tänka medan redskapet Skriva för att kommunicera fokuserar på att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras på intervjuer av totalt sex elever i årskurs tre och fem. Årskurserna där intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmågan att uppfatta Skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation, är något som kommer med åldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet Skriva för att lära är något som kommer med åldern, medan Skriva för att kommunicera är den form av Skrivande som alla de intervjuade eleverna är medvetna om.

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtSkrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man Skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtSkrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja Skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att Skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att Skriva musiken på egen hand.