Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lära sig att läsa och Skriva. Vårt intresse för spökskriftmetoden väcktes när vi reflekterade över hur många elever som har svårigheter med läs- och skrivförståelsen. Vi tänker främst på de tillfällen under våra praktikperioder då vi stött på barn som kämpar sig igenom bokstäverna i de ordinära metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av två pedagoger och åtta barn samt observationer av själva arbetet med spökskriftsmetoden på två skolor, förskoleklasser, med fem Skrivarpar. Resultaten visar att hälften av barnen på den skola vi valt att kalla Antilopen vill använda sig mer av metoden.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att Skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att Skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att Skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar Skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får Skriva en text till en bild.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att Skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att Skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att Skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".

I kursen Y0006B, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ingår det att Skriva ett examensarbete på 7,5 hp som berör någon del av verksamheten hos det företag VFUn hålls, i mitt fall WSP Samhällsbyggnad i Luleå. Eftersom att projektering är en stor del av arbetet som bedrivs vid konsultföretaget WSP har jag valt att Skriva om projekteringsprocessen. Tyngdpunkten i rapporten kommer att ligga på att beSkriva hur WSP arbetar med projektering samt hur detta kan ställas gentemot teori.Rapporten utgör examination för Samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet..

Syftet med denna studie var att beSkriva och ge förståelse för lärares uppfattning om hur barn lär sig läsa och Skriva. I vår bakgrund har vi använt oss av styrdokumenten. Vi har även använt oss av litteratur för att ta reda på vilka teorier det finns om läs och skrivutveckling. Vi analyserades data från ett antal lärares nulägesbeskrivningar som Luleå tekniska universitet och CMiT gjort. Därefter gjordes urvalet av de lärare som skulle ingå i undersökningen.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att Skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att Skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att Skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att Skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att Skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att Skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att Skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att Skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar Skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får Skriva en text till en bild.

Syftet med den genomförda studien var att beSkriva och analysera hur lärare och elever menar att metoden ?Att Skriva sig till läsning, via dator? påverkar skriv- och läsinlärning utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt att beSkriva vad eleverna har för uppfattning om att Skriva och läsa. Metoden innebär att eleverna lär sig Skriva och läsa via dator. I undersökningen ingick fyra lärare som arbetar i F-3 samt åtta elever från dessa åldersgrupper, som alla jobbar med denna metod. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beSkriva och analysera deras uppfattningar.

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att Skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om Skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att Skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att Skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar.