Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver Skolpersonal mobbning, hur beskriver Skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver Skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive Skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och Skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har Skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med Skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori.

En attitydundersökning om fula personbenämningar bland elever och Skolpersonal..

I denna rapport kartläggs attityder angående skolmedling på en mellanstadieskola i Norrbotten och då främst bland elever men också bland föräldrar och Skolpersonal. Tyngdpunkten ligger på skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och socialt klimat..

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos Skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med Skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att Skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att få insikt i vad Skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad Skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur Skolpersonalen kan förebygga den. Utifrån syftet har jag formulerat tre frågeställningar: Vad är orsaken/orsakerna till mobbning enligt Skolpersonal? Vilka konsekvenser tror Skolpersonal att mobbning kan få? Vad anser Skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med Skolpersonal på en mångkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter på skolan.

Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad.En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra Skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive Skolpersonal.I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen.

I den här uppsatsen tittar vi närmare på vad som inbegriper begreppet dyskalkyli, dels har vi gjort en redogörelse för vad matematiksvårigheter är utifrån forskning och Skolpersonal. Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida Skolpersonal och forskning erkänner dyskalkyli som ett problem och hur de ser på denna företeelse i allmänhet. Vi har även tittat på hur och vad som är en diagnos. Vi avslutar med en undersökning ute bland specialpedagoger och speciallärare på skolorna. Undersökningen har skett med intervjuer med fem speciallärare och pedagoger där vi har utgått ifrån sex gemensamma frågor.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: ?What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom?, ?In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context? and ?From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials?. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students..

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur Skolpersonal väljer en förebyggande metod mot mobbning samt hur de implementerat programmet SET. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem arbetande personer inom skolan. Resultatet visar att det är viktigt att det finns ett gemensamt behov av förändring, för att kunna påbörja ett arbete i att välja en ny metod. Det är viktigt att all Skolpersonal inkluderas i implementeringen, pedagoger såväl som servicepersonal.

Vi har under vår utbildning till lärare för grundskolans senare år berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vår studie var att undersöka lärares och övrig Skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och etablerade kontakt med vår undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vår kvalitativa enkätstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lärare och övrig Skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter är elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag är just möjligheten till elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hpHögskolan i SkövdeTitel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning avbegreppet nolltoleransSidantal: 41Författare: David Löfving och Joakim PeterssonHandledare: Kennert OrleniusDatum: januari, 2009Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerandeI USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna laghar fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade frånundervisningen av märkliga skäl.Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våldmot Skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hurderas efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot ochvåld mot Skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer påhögstadieskolor.De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld motSkolpersonal.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring kränkningar från Skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå, en särskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger på de lagar och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med kränkande behandling. Vidare används specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen känsla och empati. Syftet med studien är att bidra med kunskap om komplexiteten av kränkningar från Skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå.

I media har det uppmärksammats en rad olika fall beträffande mobbning. Ofta uppmärksammas de barn som begått självmord på grund av den mobbning som pågått i skolan. Studiens syfte är att utifrån den mobbades perspektiv undersöka mobbning med dess konsekvenser både under och efter mobbningsperioden, vilken pågått i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning med utgångspunkt från en narrativ och tematisk analys har vi studerat tolv stycken berättelser vilka är skrivna av personer som tidigare varit mobbade. Dessa berättelser är tagna från två öppna forum på Internet.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) Skolpersonal.     Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och Skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och Skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och Skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.     Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle.