Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som Skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att Skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland Skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland Skolpersonal.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhälsovårdsprogram. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. Skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar Skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och Skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar Skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och Skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

SyfteVårt övergripande syfte med uppsatsen är att redogöra för hur begreppet integration används och definieras i aktuell forskning inom området internationell migration och etniska relationer. Vi vill även undersöka hur Skolpersonal på grundskolor i Göteborgsförorter resonerar kring begreppet integration, samt hur personalen förhåller sig till centrala begrepp relaterade till integration.Frågeställningar? Hur används och definieras integrationsbegreppet i aktuell forskning inom området internationell migration och etniska relationer?? Hur resonerar Skolpersonal kring begreppet integration?? Hur förhåller sig Skolpersonal till centrala begrepp i integrationsdiskussionen?Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på material från fem intervjuer. Informanterna representerar olika yrkesgrupper som har skolan som arbetsplats. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen har vi tidigare forskning om ämnet integration i skolan samt litteratur om begreppet integration.

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet medprojektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inomförskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur Skolpersonal har upplevt dethälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. Enkvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sexintervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

The purpose of this essay was to study how school welfare officers cooperate with other school staff, regarding children in vulnerable positions, and how the school staff apply their obligation to report to the social services if they have concerns regarding children at risk, according to the law of social service, SoL.We have especially focused on questions concerning cooperation, both between the school staff, and between the school and the social services. We also wanted to identify some of the restraining factors and dilemmas that could come up during the process of reporting children at risk to the social services. The study was based on qualitative interviews with ten school welfare officers from the same municipality.Our conclusions of our study are that there exists a well-developed cooperation between several organizational levels, including the school welfare officers, other professions in the schools and the social services. There were though opinions among the school welfare officers that they wanted to increase their professional claims in relation to the school nurse, due to their larger competence in talking to children. Regarding the formal responsibility to report to the social services, a majority of the school welfare officers felt they had access to the support they needed from both their principal and the students healthcare-team, and that they were not left alone in the process..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och Skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag..

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och Skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar Skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och Skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Hur ungdomar kan motiveras till att återuppta sina studier efter avhopp från gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlägga attityder och intentioner vad det gäller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhållna kunskapen kunde sedan användas som ett underlag för att lägga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att återuppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjälp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under åren 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, Skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Den här undersökningen handlar om Skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för Skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.