Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av Skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om golf förekommer som aktivitet i idrottsundervisningen och i så fall i vilken omfattning. Syftet var även att undersöka vilken attityd och vilket intresse idrottslärare i åk 6-9 har till golf som Skolidrott. Frågeställningarna var: Hur stor andel av idrottslärarna i åk 6-9 använder sig av golf i sin idrottsundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens val att undervisa golf i skolan? Hur ser idrottslärare i åk 6-9 på golfen som Skolidrott i relation till Lpo94 kursplan för idrott och hälsa?MetodStudien genomfördes i form av en enkätundersökning bland idrottslärare i åk 6-9. För studien valdes idrottslärare i Kronobergs län ut.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av Skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hälsoprojekt mår bättre än jämnåriga klasskamrater som ej deltar i hälsoprojektet, vilket bevisas med hjälp av en enkätstudie. Många delar i arbetet berör hälsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk träning och intellektuell inlärning.Arbetet genomfördes genom att jag: - gjort litteraturstudier,- praktiserat hur ett hälsoprojekt kan fungera på en skola,- lämnat ut en enkät och sammanställt den, - tagit del av forskningsuppgifter.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att studera om elevers självkänsla på Skolidrotten blir starkare, genom gruppstärkande övningar. Utifrån detta gjorde vi en undersökning som pågick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass på en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi använde var observation och enkät, vilket var relevanta för att få fram ett mätbart resultat. Eleverna fick besvara enkäten vid två tillfällen och de observerades medan de utförde gruppstärkande övningar.

SyfteSyftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.MetodStudien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring..

The Swedish curriculum says that the education will adapt and take notice of every child?s individual condition and needs. Every child has the right to development, to feel the happiness of growing and to experience satisfaction of making progress and overcome difficulties. In every class it is often children who need adapted physical education. The earlier these children can get support and practice, the bigger the chance is that they will catch up.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att Skolidrotten var roligare när de var mindre.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar från Skolidrotten. I gymnasiet är det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frånvaro. Frånvaron kan leda till att eleverna får en negativ syn på fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan få konsekvenser för samhället då fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frånvaro från arbetsmarknaden och är kostsamt för samhället.

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om Skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad Skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna.För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval.De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan Skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.