Rörelsehindrade elevers möjlighet till delaktighet i skolidrott
Idrottslärares syn på rörelsehindrade elevers möjligheter till delaktighet i idrottsämnet
Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Resultatet visar att det invandrartäta och socioekonomiskt minst gynnade Öster var asså-land, medan unga i de socialt mer gynnade områdena på Väster och Norr talade typ-språket. Bruket av slang, svordomar och fula ord varierade och var vanligast på Väster och överraskande lågt på Öster. Inspelningssituationen påverkade informantgrupperna olika. Störst grad av formalitet fanns hos de unga på Österskolan.