Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där? Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek. Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där.

Syftet med denna studie var att fördjupa mina kunskaper om barns utomhuslekar och studera vilka lekar som förekommer ute på en skolgård. Min frågeställning i detta arbete var: Vilken typ av frilekar som är mest populära hos 7-8 åringar under cirka en timme lång utevistelse på ett fritidshem. Studien gjordes under fem dagar i sträck..

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Pedagoger besitter många erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för är vilka tankar och erfarenheter pedagoger har på barns rollek. Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill även se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt det sker röstförändringar under barns fria rollekar, om det finns några genusskillnader i dessa eventuella röstförändringar samt vilken betydelse röstförändringarna har för barns lek- och språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder på att barn förändrar sina röster vid fri rollek då de går in i en annan roll och talar som den aktuella rollen kräver. Röstförändringarna kan bestå av olika dialekter, tonfall och tonlägen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fått fram är att pojkar är mer högljudda och använder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförändringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vår undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan..

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vifokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämförtbarnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning ärgjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation.

Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar.