Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av Siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt Silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat Ångermanälven från kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods..

Banverket Norra Banregionen har på senare tid uppmärksammat ett växande problem med finjordsförorenad makadamballast, så kallade finjordsfläckar, utmed flertalet bandelar. Finjordsfläckar i överballasten är ett problem eftersom de bland annat misstänks kunna orsaka oroliga spårlägen med kontinuerliga spårjusteringar, lokala fartnedsättningar och eventuella urspårningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsfläckar i järnvägens överballast. I arbetet skulle även ett underlag tas fram med förslag till möjliga åtgärder att undvika problemen med finjordsfläckar.

Slopes in fine till soils are exposed to surface erosion due to rainfall, snowmelt and upland water sources. Large areas of road slopes are therefore covered for surface erosion protection. Preventive methods like ditches and trenches are also being used. Silt tills are particularly troublesome since the water can bring the soil into suspension and cause mudslides. Different methods for erosion protection have been studied in this work, with the emphasis placed on rockfill covering. The need for and the dimensioning of this type of covering has been examined in literature and field studies.

Denna rapport behandlar en eventuell ombyggnad av Svedjevägen som är belägen i Bodsvedjan i Boden. Som projektets beställare står Bodens Kommun. Jörgen Nyman har stått som beställarombud under projekttiden. Ombyggnaden innefattar en ny utformning av gatan, schaktningsarbeten, ny överbyggnad samt omplacering av befintlig gatubelysning. Svedjevägen, som idag helt saknar någon GC-väg (gång- och cykelväg), är överlag i dåligt skick.

The purpose of this study is to find datable interstadial sediments in the core area of the LateWeicheslian ice sheet extent. Based on geomorphological evidence, three coring sites wereidentified close to the Ultevis plateau in Norrbotten, northern Sweden. Sediment coring wascarried out in two pre-Late Weichselian stream channels and in a sediment basin. Stratigraphyfrom one of the sites, a 100 meter wide meltwater channel, was chosen for further analysis. Thestudied core was 5,93 m long and ended in a lower till unit.

Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and Silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood.This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county.

Freshwater environments are threatened worldwide, of which many of the species associatedwith freshwater. In 2014, 243 freshwater mussels were on the international Red List. One ofthem is the freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, which because of itscomplex life cycle can be counted as an indicator of whether a stream is worth protecting. It's since the early 1900's in decline throughout their range. Sweden is counted as a core area which is why we have not only a national but an international responsibility to conserve the species.

Upprinnelsen till detta examensarbete är att Luleå Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt några privata markägare har ett servitut som ger dem rätt att trafikera vägen över avfallsupplaget i Sunderbyn. Luleå Kommun vill upphäva servitutet i syfte att separera obehörig trafik från avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i området samt vägt in sakägarnas intressen, för att åstadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jämfört några alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar Västra alternativet.

Modern forestry requires a high degree of machine traffic for clear felling and scarification operations. The machines most frequently used are big and the traffic often results in tracks on the forest ground. There are many small streams running through a forest, in connection to logging operations, machines might cross these frequently. These crossings could result in the erosion of fine particulate inorganic matter, which ends up in the stream. The aim of this thesis was to give a general description of small forest streams of order-one in the county of Värmland and to determine the frequency of machine tracks in small streams.

Sulfidjord anses allmänt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmänhet är sulfidjord sättningsbenägen och krypsättningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas även som problematisk ur ett miljöperspektiv då den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sättnings- och krypegenskaper utgör svåra problem vid väg- och järnvägsbyggnad där stora mäktigheter på lösa sediment ofta påträffas. Efter väg 760 i Norrbotten påträffas just ett sådant område på 660 meter med ca 10 meters mäktighet av lösa sulfidsediment i form av Silt.

I början av vårterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning på YTH-programmet. Uppdragsgivare är Luleå kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill få en projektering utförd på en gång- och cykelväg i S.Sunderbyn. Den ska gå från Kläppenskolan till Bodvallen längs väg 592. Bakgrunden till projektet är att de 450 st boende i området vill få en trafiksäker miljö framförallt för gående och cyklister.

Acid sulphate soils is a wide spread problem along the northern coast of Sweden. This is causing great damage through low pH and leaching of metals out into the streams. These soils are estimated to be found in several places in Sweden but also in many other areas in the world. One of these areas in Sweden that are believed to contain these sediments is Mälardalen. The purpose of this study is to evaluate the extension of the acid sulphate soils in this area.

The aim of this work was to find out what potential contaminants from roads, residential area and businesses within Svedens industrial area that can affect groundwater quality and quantity. Data collection was from SGU, VISS, internal material from Gävleborg county Administrative Board and Gävle municipality archive. GIS software ArcGIS was used to create the map images in the work. The studied area is located approximately ten kilometers west of Gävle city and consists of the esker Valboåsen, which is a glacifluvial deposit that in its central parts consist of coarse material that is overlaid by sand, clay and Silt. North of esker Valboåsen there are the river Gavleån which has an inflow to the groundwater in the esker. This inflow represents the largest part of the groundwater recharge.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och Silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

Gruvavfall uppkommer i stora mängder, i Sverige årligen cirka 45 miljoner ton. Ett miljömässigt och ekonomiskt effektivt omhändertagande av avfallet är en strategisk viktig framtidsfråga för såväl svenska gruvindustrin som miljövården. Det svenska malmförädlingsföretaget LKAB bedriver utvecklingsarbete för att med nya metoder minska riskerna och kostnader i hanteringen av gruvavfall. LKAB avser att utföra försök i driftskala med en ny deponeringsteknik som kallas dränerad celldeponering. Sedan många år har man inom LKAB bedrivit försök i laboratorie- och pilotskala.