Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsärskola i norra Sverige, resonerar kring innehåll och metodval i den Sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsärskolan. Resultatet har diskuterats utifrån queerteori och sociokulturell inlärningsteori. Två av pedagogerna ansåg att det bedrivs Sexualundervisning i verksamheten medan de andra två menar att Sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för Sexualundervisning är spontana dialoger som följer av elevers frågor.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom Sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera Sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser.

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades.

Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha Sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde.

Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka japanska ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av ämnena sexualitet, Sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks ungdomarnas upplevda möjlighet att få sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de använder sig av för att få tag på informationen. Frågeställningar * Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av Sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har använt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska ungdomar i åldrarna 21-26 år. Jag använder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet där ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck är centrala.

Syftet med uppsatsen är att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gällande, och forskning på, området sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jämföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville även ta reda på vilka konsekvenser de olika tankesätten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk kontext, med diskursanalys som verktyg, när vi lokaliserar de teman och tankesätt som framkommer i vårt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhållsamhetsprogram och om policys som berör Sexualundervisning samt en lagtext på federal nivå som behandlar innehållet i avhållsamhetsprogram. Det svenska materialet består av grundskolans läroplan, rapporter och referensmaterial från skolverket gällande Sexualundervisning, samt en rapport från Folkhälsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rådgivningsbyrå för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU här i Sverige, för att få en bild av hur sexualrådgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi två diskurser; likvärdig Sexualundervisning till alla ungdomar samt allt är normalt.

Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad Sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever Sexualundervisning för ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: Sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur Sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av Sexualundervisningen i skolanDetta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i Sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av Sexualundervisningen som de deltog i under år 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av Sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom.

Bakgrund: Över hela världen finns brister i ungdomars sexuella hälsa. Det är inte helt ovanligt med könssjukdomar och oönskade graviditeter. Tidigare forskning visar att det här problemet har funnits länge men att inte mycket har gjorts för att ändra på det. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten är att belysa hinder och möjligheter gällande Sexualundervisning och rådgivning utifrån sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Metod: En litteraturöversikt med sökning efter material i databaserna Cinahl och Scopus.

Vår studie baseras på en kvalitativ undersökning. Syftet är att ta reda på indiska ungdomarserfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa utifrån Sexualundervisning som den indiskaicke-statliga organisationen (NGO) MAMTA implementerat. Detta då Sexualundervisninginte är en del av utbildningsväsendet i Indien. Vi vill även undersöka hur lärare på en skolaoch hur professionella på MAMTA resonerar kring samma ämne. De metoder vi använder förvår datainsamling är fokusgrupper med ungdomar och enskilda intervjuer med deprofessionella på MAMTA och lärare på skolan.

Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur Sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för Sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna.

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, är andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 år. En av barnmorskans arbetsuppgifter är att arbeta för att främja unga kvinnors sexuella hälsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingår att pröva sig fram sexuellt och ungdomar är medvetna men utsätter sig också för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och därmed få en djupare förståelse för unga kvinnors tankar och inställning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 år utfördes.

När det kommer till bilder i Sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det är svårt att välja ett visuellt material som är representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer är antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som är utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en fråga om bilden är moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kärlek, sex och relationer har stort utrymme i vårt samhälle. Samtidigt är vår relation till dessa ämnen något som är oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet är både det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framställda, det mest medfödda och det mest inlärda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.

The purpose of this essay was to increase the knowledge of and understanding about how teenage girls form their attiutdes towards sexuality and relations. The focus has been on discussing the research-question from four factors of influence chosen by the writers; sexual education, media, friends and family. Our intention with the study was also to take part of the teenagegirls´thoughts, attitudes and opinions in the matter, which is to keep the discussion on a structural level. The study is based on qualitativ interviews, in so called focusgroups, with all toghether eight girls in the ages 14-15 years, students in the ninth grade. The study has a postmodern feministic approach combined with a fenomenological and hermeneutic position.